Risk att sjöräddning prioriteras ned

Varför förstöra en sedan många år fungerande organisation?

Varför förstöra något som fungerar utmärkt, tror också att det kommer att bli nedskärningar m.m

Man måste ändå undra om sällskapets representanter ens läst utredning, militarisering, Sjöräddningssällskapet verksamhet lär knappast beröras, att man vill samordna Tullen, Kustbevakningen och Marinen som också har sjöräddningsuppgifter och dessutom står för ytinformationen är knappast något fel, samordning av resurser. F ö. de svenska räddningshelikoptrar som räddade folk från Estonia var alla militära, där fanns inte sjöräddningssällskapet ens.

Det råder nog en allmän okunskap hos svenska folket i frågan. Det är lätt att blanda ihop men sjöräddning och Sjöräddningssällskapet är inte samma sak.

Vid Estoniakatastrofen såg ej flottan ut som idag, snittfarten på båtarna var ca 10 knop, vilket betyder att de enheter som var i närheten ej nått fram i tid. Även orättvist att klandra bara Ssrs, var var KBV? Och den stora frågan är var är KBV i dagsläget under räddningsinsatser till sjöss?

Läs utredningen innan ni börjar klaga

http://regeringen.se/content/1/c6/19/69/17/c46161d9.pdf

Måste säga att jag förstår inte Westerströms oro. SSRS kan väl fortsätta driva sin frivilliga verksamhet på ett utmärkt och föredömligt sätt men intresset för sjöräddningsverksamheten och dess samband blir säkert större med KBV vid rodret. Förmodligen är detta också en början på en privatisering av Sjöfartsverkets kärnverksamhet som lotsning, farledsmärkning och sjökortsframställning.

en fungerade sjöräddningstjänneste kan bare fungera på frivilligt sätt . Svenske modellen bör icke forandres ! Man se også internationalt at frivillige organisationes som RNLI , DGZRS , KNRM osv jobber oavhengig og dermed effektift !

Jag har läst alla 107 sidorna och jag kan konstatera att utredare tycker att Sjöfartsverket hanterar huvudmannaskapet för sjöräddningen och den operativa ledningen av detta via JRCC, mycket bra.

Som skattebetalare håller jag även med om att det sannolikt finns stora synergier (besparingar) att göra genom att slå samman Marinen och Kustbevakningen.

Jag är däremot mycket tveksam till att förändra huvudmannaskap och ledningen av sjöräddningsinsatser. De synergier som eventuellt står att finna i en sådan åtgärd förefaller som mycket ringa. Om de nu ens existerar.

Vid behov har sjöräddningsledaren enligt lag tillgång till alla samhällets resurser. Det är normalt enheter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Lotsar och sommartid sjöpolisen som var för sig eller i samverkan bistår den nödställde. Enligt sjölagen är dessutom varje befälhavare på närliggande fartyg skyldiga att bistå.

Det är som jag ser det en stor poäng att huvudmannaskapet och den operativa ledningen i möjligaste mån är skilt från de utförande enheterna. Det skyddar verksamheten från sammanblandning med de huvuduppgifter som tex militär, polis och kustbevakning har.

Vi skall också betänka att Sjöräddningssällskapets 2000 frivilliga, helt ideellt och utan en krona från staten, dygnet runt och året om bemannar 165 båtar på 65 platser runt vår kust. Detta står för 70% av sjöräddningsinsatserna i Sverige. Utan en krona från dig och mig som skattebetalare.

Utredaren skriver: ”Med utgångspunkt i principerna för budgetering och redovisning är det naturligt för myndigheter att eftersträva egna resurser för att lösa sina uppgifter”. Kort sagt myndigheter letar alltid skäl att expandera sin verksamhet. Om huvudmannaskapet och den operativa ledningen för sjöräddning skulle flytta till Marinen/Kustbevakningen är det sannolikt att de över tid försöker göra mer av sjöräddning i egen regi. Detta i syfte att motivera ökade anslag. Då får vi på skattsedeln betala det Sjöräddningssällskapets frivilliga gör utan en enda skattekrona idag.

När det gäller helikopterfrågan finns det säkert synergier att utvinna den dagen försvaret får sina nya helikoptrar. Främst i drift och underhållskostnader. Men vi behöver ständigt beredda sjöräddningshelikoptrar i Sverige. Försvarets helikoptrar kan ju vara i Afghanistan eller på storövning med främmande makter och får ses som förstärkningsresurs när och om de finns tillgängliga. Och min personliga uppfattning är att sjöräddningshelikoptrar i första hand skall vara civila och inte militära.

Sammafattningsvis;

Som skattebetalare får man gärna sparas stora pengar genom att slå samman Marinen och Kustbevakningen. Låt Sjöfartsverket vara kvar som huvudman för Sjöräddning. Dom sköter det mycket bra. Var rädd om de miljarder som Sjöräddningssällskapets frivilliga årligen sparar åt skattebetalarna. Låt oss ha dedikerade (och civila) sjöräddningshelikoptrar men spara gärna pengar genom att samverka när det gäller drift och underhåll.

Detta är synpunkter från en vanlig båtmänniska, skattebetalare och väljare.

Vad gällande Estonia, "...Estonia är den värsta sjöolyckan i närheten av Sverige i fredstid. För Sjöräddningssällskapet blev det ett uppvaknande som drev på utvecklingen av dagens moderna båtar. När VD Rolf Westerström den 29 september 1994 kliver in på Sjöräddningssällskapets kontor får han veta att en färja i Östersjön befinner sig i sjönöd.”Är vi utkallade? Frågar han ” Svaret är nej. Färjan befinner sig på finskt vatten.
När allt är över är 900 personer döda. Och även om Sjöräddningssällskapet blivit utkallade, hade det inte hjälpt – det fanns ändå inga båtar som klarade snabba räddningsinsatser långt ute till havs. Det blev en insikt om att det behövdes en ny typ av räddningsflotta.
Idag finns bland annat de självrätande, 12-metersbåtarna i Victoria-klassen som gör över 30 knop och har en aktionsradie på tio timmar. Om de båtarna funnits 1994, hade de kunnat vara ute vid Estonia på cirka tre timmar." Citerat från källa http://www.sjoraddning.se/om-oss/historia/

Som relativt ny inom sjöräddningssällskapet och då som frivilligt aktiv. Kan jag rent spontant tycka att detta ämne som kommit upp på tapeten inte är något jag kan ge en tumme upp för.
De är ju som att byta ut en redan fungerande motor i en bil där allting fungerar som det ska, till en motor där vi inte egentligen inte riktigt vet helt hundra på om den faktiskt kan dra runt hela ekipaget. I mina ögon låter de inte som en vidare smart lösning om man nu vill "effektivisera" sjöräddningen.

Ullrich. KBV åker på sjöräddnings larm idag, ofta, likaså
lots och andra statsfartyg. Problemet är att dessa
inte alltid blir utlarmade pga att larmen rings
In till jourskeppare/mrcc, sedan "fastnar" dom
där. Nej, larma ut på Vhf kanal 16, så alla kan
dra sitt strå till stacken.
Ibland får jag för mej att Ssrs vill behålla
larmen för sig själva.

Till sign "KS":
Du verkar blanda ihop äpplen och päron.
De samtal som rings in till SSRS handlar inte om sjönöd, utan om ett mindre akut hjälpbehov.
När JRCC larmar, gör dom det på VHF kanal 16 och då finns det möjlighet för andra enheter att anmäla sin medverkan.
Att ens antyda att SSRS vill ha larmen för sig själv, är ett "påhopp" som tyder på stor okunskap hos den som skriver det.

Lägg ned stridsyxan!

Ks, jag vill bara tala om att alla sjöräddningslarm larmas ut via kanal 16 VHF. Alla besättningsmän på SSRS båtar har en personsökare som lyssnar av kanal 16. I detta läge så ringer jourhavande befälhavare upp JRCC som är huvudman i larmkedjan. I detta läge så har förhoppningsvis någon annan som kan (ska vara enl sjölagen utan att utsätta sig själv eller besättingen för fara) även de kvitterat ett larm till JRCC via VHF kanal 16. Jag kan nog tala för alla befälhavare inom SSRS vi vill inte behålla larmen för oss själva. Kan det räddas liv eller miljö för att någon annan befinner sig närmare så självklart ska dessa åka och hjälpa till. Vad gäller denna statliga enmansutredning så har jag inte läst den själv ännu då jag inte haft tid, men vill staten ta över och garantera denna täckning av räddningsinsatser så visst. Men ni ska veta att det kostar ca 900 miljoner/ år att bedriva SSRS. I min värld låter detta helt sjukt att ta skattepengar för att konkurera ut en ideel 100+ årig verksamhet. Så länge sällskapet kan bedriva detta på det sätt man idag gör så bör det hållas./
Andreas Befälhavare på en av Sällskapets båtar

Nu är det ju inte så att militären/kbv ska ta över SSRS uppgifter. Utan det är ledningen av insatserna som diskuteras, dvs JRCC. Om man dessutom bemödar sig läsa vad som avses i utredningen kan man se att det troligtvis är kbv (civil myndighet) som kommer ta över efter sjöfartsverket. Den militära inblandningen kommer främst bestå i att tillsätta ett antal helikoptrar som ska stå i beredskap, precis som förr.

Olle: fantastiskt bra sammanfattning. Jag delar din syn på frågan!

Jag har inte läst genom utredningen. Men undrar. Om det nu blir ändrat styre, vad är chansen för att frivilligt arbete skulle kunna betraktas som "vanligt" arbete med lön? Inget jag vill begära i dagens läge, inte heller om det skulle bli ett nytt styre då det i grund och botten handlar om att rädda liv.
Bara en tanke och fundering.

Utredningen handlar inte om sällskapet, det kommer att fortsätta i samma anda som tidigare med samma frivilliga och med lika stor betydelse för sjöräddning i Sverige.

Att förslaget berör SSRS är väl ställt utom allt tvivel. Vi har idag en huvudman, för sjöräddning, som fungerar alldeles ypperligt. Samarbetet mellan SjöV och SSRS är väl etablerat och vilar på ett ömsesidigt förtroende som upparbetats under många år.
Vad vi får kan man däremot ställa sig frågande till? Kustbevakningen har inte, enligt mitt sätt att se det, skapat något stort förtroende bland båtfolket. TV-serien, som skulle skildra myndighetens verksamhet, var inget mindre än en katastrof, med tanke på det beteende personalen stundtals uppvisade. Eskortbogseringen, eller oförmågan till densamma, är ett prov på resursslöseri av grövsta slag. Skall denna myndighet leda sjöräddningsverksamheten i Sverige då finns det stor anledning till oro.

Nu finns det hopp om isgående enhet vintertid på sydkusten. "Rescue Broström" ligger bäst till för detta.
Se faran med en ev. färjeolycka utanför svenska sydkusten. Som det är idag skulle den kunna få katastrofala följder pga avsaknaden av isgående räddningsenheter.

Att ett förändrat huvudmannaskap (för sjöräddning) inte skulle påverka SSRS är naivt. KBV har en ganska stor flotta som är lågt utnyttjad. Om KBV blir huvudman för sjöräddning är det sannolikt att de skulle styra larm i första hand till sina egna enheter för att rättfördiga sina anslag (och äska om högre).. Det är bättre med en neutral JRCC (SjöV) som skickar larmen till de enheter som är närmast. Idag har SjöV och SSRS ett avtal och sammarbetet fungerar väl. Det är med andra ord högst relevant att SSRS har synpunkter i den här frågan.

Det känns som att många av er Ssrs
folk har ett attitydsproblem gentemot Kbv.
Är det tv serien som ställt till det?
I så fall väldigt tråkigt, för tv'n speglar inte
alltid verkligheten.
Hala stridsflaggan och försök samarbeta
istället.

Jag vill betona att vikten av isgående sjöräddningsbåtar även gäller norra medelhavet

Tyvärr har du rätt där KS. Man vet för lite om saker och sprider endast vidare det negativa som finns inom alla led. Tillsammans är vi starka på sjön, igen vill ha ensamrätt där ute när det gäller sjöräddning utan hjälpen ska komma fram fortast möjligt.

@KS, jag har sett sura kommentarer från både KBV:are och SSRS-crew. Skönt att höra att du inte anser tv programmets synpunkter är representativa för KBV;:are. Jag kan bara kvittera att ingen jag känner inom SSRS har något agg mot KBV. Vi sammarbetar jättebra.

Det finns ett par insändarskribenter, som anser att vissa SSRS-are har attitydsproblem gentemot Kbv. Det är möjligt att så är fallet, men med lång erfarenhet inom SSRS, anser jag att förhållandet är det rakt motsatta. Man skall akta sig för att generalisera, men jag har otaliga exempel på dålig samarbetsförmåga från myndighetsutövarna till sjöss. TV-serien, om Kbv, var nog inte helt utan substans.

VARFÖR anser och tror SSRS att de alltid är bäst?
SAR-verksamhet är och kommer alltid att bli ett samspel mellan olika enheter (SSRS, KBV, lots, polis, handelsfartyg, fiskebåtar mm).

Jag håller med om att sjöräddningsinsatter på plats alltid kommer att vara ett samarbete mellan SSRS, KBV, Lots, Polis, handelsfartyg, fiskebåtar. Jag tror därför att det är bäst om JRCC funktionen leds av någon som står netural i förhållande till dessa. Läser man utredningen så står det faktiskt att han tycker att SjöV sköter detta mycket bra. De synergier han pekar på finns ju i huvudsak i samanslagning av KBV och Marinen samt drift och underhåll av helikoptrar.

@M: Men Sjöfartsverket är inte helt fristående från alla de enheter du räknar upp, lotsarna ligger faktiskt under deras myndighet.

@Nisse, jag håller med om det.Men av de som är tänkbara är de i mina ögon de som är "mest" neutrala. De sköter dessutom uppgiften mycket bra vilket också utredaren poängterar.

En sak som är problem idag vet jag är att räddningsledaren måste bytas vid en större insatts då JRCC alltid går in först när det gäller att rädda liv, sedan ska det bytas när miljöräddningen drar igång för det är kbvs ansvar. Den gränsen är svår att sätta då den kan sväva lite, då ska helt plötsligt ett försäkringsbolag betala kostnaderna.

@JG, lite svårt att förstå hur du menar. Det är en glasklar gränsdragning mellan livräddning och miljöräddning. Jag har aldrig tidigare hört att detta skulle vara ett stort problem!

@M
Vad jag har hört så är det problem idag när man måste byta räddningsledare när det övergår från liv till miljö. Gränsen är solklar men rätt som det är så blir det livräddning igen och så miljö och då är den inte solklar längre. Nu är ju inte detta avgörande men det finns mycket som kan bli bättre.

Samverkan kan bli bättre också då det långt ifrån alltid är närmsta räddningsenhet som blir "larmade". Det behövs fler larmvägar än ch16 då inte alla vaktar den t.ex av räddningstjänst eller kbv då de inte befinner sig i båten. JRCC är bra idag men kan bli mycket bättre! Sedan hoppas man att styrningen hamnar där de sköts bäst.

@JG #1 Om jag skulle vara nödställd skulle jag föredra att det finns en räddningsledare som bara fokuserar på livräddning och inte samtidigt skall fundera miljöräddningsfrågor. Verkar rätt bra att detta är uppdelat.

@JG #2 JRCC larmar ut de resurser som kan vara snabbast på plats. SSRS lämnar om de inte redan är på sjön kaj inom 15minuter och på sjön är vi skyldiga att lyssna på VHF kanal 16. Menar du att JRCC istället skall ringa till enheter som ligger i hamn (kanske utan bestättning ombord) och inte vaktar kanal 16. Vem är det bra för?

Det verkar vara en bra ide att slå samman KBV och Marinen. Går säkert att spara massor av pengar på det. Men jag har inte hört några starka argument för att ändra JRCC/SjöV.

@MO
Det borde alltid vara så att närmast enhet får gå, men det är det inte. RAKEL som nu är väl utbrett borde användas mer. Självklart ska inte ch16 lämnas men att även göra anrop på SAR via RAKEL ser jag bara nytta med. Men nu är det inte detta tråden ska handla om, punkt.

@JG Om det nu är som du säger och inte larmas närmsta enhet, varför skulle det bli bättre om JRCC-funktionen flyttas till KBV?