Besök, ring eller mejla oss gärna.
Vi räddar liv till sjöss
Sjöräddningssällskapet har en enda uppgift – att rädda liv till sjöss. Varje år lämnar vi kajen över 7 000 gånger. Och med ett enda mål – noll omkomna till sjöss – kan vi inte bara fokusera på sjöräddning. Vi vet att förebyggande arbete, forskning och utveckling bidrar till att nå målet.
I över 100 år har Sjöräddningssällskapet, en ideell förening, haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har vi 67 bemannade räddningsstationer längs vår långa kust och i de stora sjöarna. När larmet går är det någon av våra 2 000 frivilliga sjöräddare rycker ut, dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen. Det ställer stora krav på både besättning, utrustning och placeringen av våra räddningsstationer.
Med övertygelsen att tid räddar liv, har Sjöräddningssällskapet satsat mycket under de senaste åren. Ett intensivt utvecklingsarbete gällande utrustning men också många nystartade räddningsstationer och en växande skara frivilliga sjöräddare.
– Arbetet med att driva sjöräddning i en ideell förening skiljer sig inte från hur en myndighet eller ett företag skulle driva det. Samma krav ställs på oss vad gäller utalarmering, behörigheter och klassning. Däremot skiljer vi oss åt genom att vi har frivillig besättning, en stor flotta och många stationer som varje år ska drivas med medlemsintäkter och gåvor och förhållandevis få medarbetare. Och det är en stor skillnad, berättar Rolf Westerström, vd för Sjöräddningssällskapet.
Intensiv utveckling
Med övertygelsen att tid räddar liv, har Sjöräddningssällskapet under de senaste åren satsat på att själva utveckla och bygga nya moderna räddningsbåtar som kan gå i hög fart, även i grov sjö. Gamla tiders skrov i trä och stål har ersatts av lätta och hållbara konstruktioner av kompositmaterial. De råoljedrivna tändkulemotorerna har följts av fyrtakts inombordare och moderna inombord dieselmotorer. Inte för att de gamla är dåliga, utan för att det finns bättre och miljövänligare utrustning.
– Arbetet med att driva sjöräddning i en ideell förening skiljer sig inte från hur en myndighet eller ett företag skulle driva det. Samma krav ställs på oss vad gäller utalarmering, behörigheter och klassning. Däremot skiljer vi oss åt genom att vi har frivillig besättning, en stor flotta och många stationer som varje år ska drivas med medlemsintäkter och gåvor och förhållandevis få medarbetare. Och det är en stor skillnad, berättar Rolf Westerström, vd för Sjöräddningssällskapet.
Miljöräddning – ett första förband för den marina miljön
Tack vare en donation från specialoljeföretaget Nynas har 25 räddningsstationer utrustats med miljöräddningssläp och sjöräddare på alla räddningsstationer har utbildats i hur man begränsar olja i olika miljöer och situationer. Detta gör det möjligt för Sjöräddningssällskapet att aktivt delta i miljöarbetet i både sötvattens- och havsmiljö samt vara ett viktigt komplement till de andra miljövårdsresurser som finns i landet, men som har mycket längre inställelsetid.
– Eftersom Sjöräddningssällskapet är en etablerad räddningsorganisation med mycket hög beredskap, kan vi snabbt vara på plats om olyckan är framme. Tidiga och kraftfulla insatser är avgörande för hur stor spridning olja eller annan typ av miljöutsläpp får. Vi kan ge ett "första förband på miljön", avslutar Rolf Westerström.
Massräddning - en viktig fråga i världen
Sjöräddning i världen är också en del av vårt arbete. Och då först och främst i massräddningsfrågan. Genom vårt projekt FIRST, som vi driver tillsammans med Stena Line och Chalmers, både utvecklar och testar vi nya massräddningsmetoder, samtidigt som vi genom IMO, International Maritime Organization, försöker driva frågan framåt globalt. Massräddning är ingen nationell angelägenhet - det är i högsta grad en internationell fråga, där samarbete och samsyn är a och o.
– Att rädda nödställda ur havet från ett stort fartyg är en utmaning som ibland blir både omständigt och tidskrävande med dagens traditionella utrustning. Stora färjor och lastfartyg ska inte bara ska kunna evakuera snabbt utan också kunna starta en räddningsaktion själv, om de är först på plats vid en olycka. Vår idé är att utrusta varje handelsfartyg i reguljär trafik med lyftkran, som lätt kan lyfta ombord fullastade livflottar. Med små och snabba ytenheter, som flyttar livflottarna till lyftkranen, så är en massräddning inom rimlig tid faktiskt möjlig. Med dagens erkända metoder är vi inte mycket längre komna än när Titanic en gång sjönk, menar Rolf Westerström.
Med svävare stärker vi beredskap även vintertid
En annan satsning under senare år är svävare. När isen ligger kan svävare vara den enda framkomliga räddningen. Sjöräddningssällskapet har både en öppen och en stängd modell, allt för att macha de olika behov vi har runt om i landet. Till varje svävare finns också en trailer för att varje svävare ska vara flexibel och kunna transporteras dit behovet för närvarande är som störst. I samråd med Sjöräddningscentralen gör vi ständiga förflyttningar när isen slår till, allt för att finnas på plats där vi som bäst behövs.
