Räddningsledaren Sten-Eric Petersson fick åtta frågor att besvara om sitt arbete på sjöräddningscentralen.

1. Hur många larm inkommer per år?

Vi har ca 5000 händelser per år, varav ca 1000 genererar till att bli sjöräddningar, s.k SAR-larm (Search and Rescue).

2. Vilka uppgifter vill ni veta från den som är nödställd och larmar?

Position, kontaktvägar (exempelvis den nödställdes mobilnummer), var som hänt och vilken hjälp som önskas.

3. Vid årsskiftet bytte ni namn till ”Sjö- & Flygräddningscentralen JRCC”, vad innebär det?

”Sjöräddningscentralen MRCC” (Maritime Rescue Coordination Centre) hette vi tidigare. MRCC´s anropsnamn via den marina VHF-radion kanal 16 är ”Sweden Rescue”.

”Flygräddningscentralen ARCC” (Aeronautical Rescue Coordination Centre) hette de tidigare och tillhörde Luftfartsstyrelsen. ARCC´s anropsnamn via VHF-radio var tidigare ”Sweden Air Rescue”.

Sedan årsskiftet sorterar både MRCC & ARCC under Sjöfartsverket och utgör ett s.k JRCC (Joint Rescue Coordination Centre). Vi har nu samma anropsnamn (callsign) på VHF-radion, dvs ”Sweden Rescue”. Vi sitter bredvid varandra i räddningscentralen (vilket vi även gjort tidigare). För den som ringer 112 eller larmar via VHF-radion kommer det i praktiken inte innebära någon skillnad.

4. Hur många Räddningsledare jobbar på ”Sjö- & Flygräddningscentralen JRCC”?

Vi har 32 sjöräddningsledare och 12 flygräddningsledare.

5. Vilka räddningsorganisationer och enheter förfogar ni över vid larm?

Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Sjöfartsverkets egna resurser som Lotsbåtar och räddningshelikoptrar som är en inhyrd resurs från Norrlandsflyg, Försvarsmakten, kommunal räddningstjänst, Frivilliga Flygkåren och polisen. Ibland tar vi även hjälp av handelsfartyg. Sedan samarbetar vi med b.la SOS alarmcentralerna runt om i Sverige.

6. Hur fungerar sjöräddning i andra närliggande länder om man hamnar i nöd?

Om man med exempelvis sin fritidsbåt befinner sig i eller i närheten av våra grannländer så kan man larma via telefon eller marin VHF-radio kanal 16 och då kommer man få bästa hjälp, som i Sverige.

Danmark = Den danska marinen SOK, Sjövärnets operativa kommando utgör nuvarande JRCC i Århus. Däremot så sköts radiokommunikationen av kustradiostationen Lyngby Radio.

Norge = Har två JRCC, ett i Stavanger och ett i Bodö.

Finland = Gränsbevakningen utgör ett MRCC i Åbo, samt undercentralen (MRSC) i Vasa och Helsingfors. ARCC sköter flygräddningen.

Vi har idag väldigt goda kontakter på räddningscentralerna i våra grannländer och lånar räddningsenheter av varandra samt även rådfrågar varandra vid behov.

7. Om man blir sjuk på sjön förmedlar ni ”Telemedical” (”Radiomedical”), vad innebär det?

Vi har tillgång till en ”öronmärkt” läkare på Sahlgrenska sjukhuset dygnet runt som har speciallierat sig i viss mån på förhållandena på sjön samt vet vad för sjukvårdsutrustning och läkemedel handelsfartygen har med sig ombord. Läkaren kan hjälpa fartyget med att avgöra hur mycket receptbelagd medicin som ska ges osv.

Om någon skadat sig på ett fartyg till sjöss kan läkaren vara behjälplig med tips och råd vad som kan göras innan exempelvis en räddningshelikopter kommit fram till platsen. Sjöfartsverket ansvarar för transport av patient från fartyg och Landstinget ansvarar för vården av patienten under transporten. Med dagens teknik kan fartygen maila in bilder på eventuella skador på patienten vilket kan göra det enklare för läkaren att komma med råd.

8. Tekniken går ständigt framåt, hur har utvecklingen varit i sjöräddningscentralen de senaste åren?

Jag har gjort 34 säsonger i sjöräddningscentralen och visst har det hänt mycket. Men under senare tid är det framförallt AIS (Automatic Identification System) som gör att vi kan följa merparten av räddningsenheterna samt se handelsfartygen direkt i vår dator på kartbilden vart de befinner sig.

Elektroniska sjökort har hjälpt mycket då det gäller ”ortssökning”, dvs att fick vi ett larm där en liten ö nämndes så kunde det ta några minuter innan vi hittade det på sjöpapperskortet, idag skriver vi in det i datorn och på några sekunder har vi lokaliserat vart den nödställda finns. Så förenklat kan man säga att vi idag kan göra allt fortare för att få ut resurser till den nödställda.

För att komma i kontakt med ”Sjö- & Flygräddningscentralen JRCC”:

VHF-16: ”Sweden Rescue", ”Pan Pan” eller ”Mayday”

Telefon: 112, begär sjöräddning

/Erik Molander