Så tar du leken på allvar

Den började dyka upp i svenska vatten på åttiotalet; en ny sorts mindre motorbåt, som man satt på – inte i. Och som var till för nöjeskörning snarare än transporter. De första modellerna drevs med utombordare, men snart gick tillverkarna över till vattenjet – och vattenskotern fick sitt genombrott.

Farkosten kan snurra runt sin egen axel och har fantastiska manöveregenskaper. Det har fått Sjöräddningssällskapet att ta fram en egen variant för sjöräddning, Rescuerunner, och är också en förklaring till att vattenskotern blivit så populär som ”leksak”. Framdriften innebär samtidigt utmaningar för den som kör.

– Det finns inget roder att styra med, utan man styr med vattenjetstrålen. Vid låga farter eller när man ska sakta ner måste man alltså gasa lite grann om man behöver svänga, så det gäller att tänka på farten för att kunna gira på ett säkert sätt, säger Anders Bagge, stationsansvarig på RS Käringön och huvudinstruktör på Sjöräddningssällskapet.

Farten, ja. En vattenskoter för fritidsbruk kan ha 250 hästkrafter, vilket innebär toppfart på 70–80 knop (130–150 kilometer i timmen). Och kör man snabbt gäller det att ta ansvar – både för sig själv och för andra.

– Trillar man av i hög fart kan man slå sig rejält. Det finns inga krav på skyddsutrustning, men en sjöräddare som kör Rescuerunner ska alltid ha hjälm, flytväst och torrdräkt. För en privatperson skulle jag säga att flytväst är ett minimum.

Anders Bagge fortsätter:

– Sen handlar det om att agera med sjövett. Man vill förstås kunna väja för en båt eller kajak som dyker upp bakom ett skär. Och kör aldrig i närheten av badande människor. Även om man inte kör i toppfart är det svårt att se ett huvud i vattnet. Särskilt som främsta fokus ofta är att hålla sig kvar på skotern.

En vattenskoter räknas som fritidsbåt och kräver ett eget förarbevis. Enligt vattenskoterförordningen får man köra endast i allmänna farleder och i områden där länsstyrelsen beslutat om undantag från det generella förbudet, men eftersom det är oklart hur förordningen rimmar med gällande EU-regler går inga ärenden om regelbrott till domstol. Dock gäller reglerna i miljöbalken och sjölagen; den som kör vattenskoter ansvarar för att köra säkert och inte påverka miljön eller andra människor.

I sin roll som Rescuerunner-instruktör på Sjöräddningssällskapet trycker Anders Bagge hårt på vikten av gott omdöme, utöver att gå en utbildinng. 

– Gå en kurs för att ta ditt förarbevis. Då blir du också en bättre och säkrare förare – och får kunskap som gör att din skoter håller längre.

* Enligt vattenskoterförordningen är en vattenskoter en farkost kortare än fyra meter med vattenjetaggregat som främsta drivkälla - utformad för att föraren sitter, står eller står på knä, snarare än befinner sig i farkosten. 

Råd för säkrare körning

1. Rätt utrustning

Använd flytväst och gärna hjälm. Även torrdräkt eller våtdräkt kan vara bra, då de även skyddar om man ramlar av i hög fart. Ta med någon form av kommunikation; en mobiltelefon kan förvaras i vattentätt fodral runt halsen eller i fack på skotern.

2. Anpassa farten

Kör aldrig fort när det går vågor; du kan ”flyga” in i en våg och tappa kontrollen. Tänk på att skotern saknar broms och att stoppsträckan ofta är 60–80 meter. Dess­utom måste du gasa för att kunna svänga, så kör inte fortare än att du kan göra det.

3. Visa hänsyn

Buskör inte i skydds­områden och respektera hastighetsbegränsningar, inte minst nära badplatser. Jämför med 30 kilometer i timmen-begränsningar vid skolor. Och sikta aldrig mot någon, även om det är på skoj. Om gasen hänger sig kan det sluta i katastrof.

4. Risker med passagerare

Det är inte ovanligt att ha en eller två passagerare. Då blir skotern rankare och slår lättare runt. Tänk även på att dina passagerare är mer utsatta än dig själv; de har inget styre att hålla sig i och har svårare att parera vad som händer under färd.