Fyren fortsätter att vägleda

Fyren har spelat en stor roll för navigationen nästan lika länge som människan har åkt båt. Den fortsätter att vara viktig – det är bara tekniken som utvecklas.

Den traditionella bilden av en fyr är den av ett vakttorn, ensamt och resligt kämpande mot elementen för att vägleda sjöfarare. Lägg gärna till scenen en ensam fyrvaktare, som till priset av sin egen bekvämlighet lever ett ensligt liv på ett svårtillgängligt skär, med bara måsarna som granne.

Vi är många som kan omfamna den här romantiska föreställningen om fyrar och fyrliv. Men den moderna fyren är något helt annat.

–  De nya fyrarna har LED-ljus och inom en snar framtid kommer de ha detektorer som slår på ljuset bara när fartyg och båtar närmar sig. Det tillkommer faktiskt fler fyrar än som stängs ner, men de nya fyrarna blir inte landmärken. De ser ut som vilka byggnadsställningar som helst, säger Sigge Gustafsson, fyringenjör på Sjöfartsverket.

De traditionella fyrarna, angöringsfyrarna, har i dag en begränsad funktion ute till sjöss. De nya fyrarna markerar däremot sällan klippor och grund, utan fungerar i stället som styrmärken för fartyg.

–  Allt större fartyg ska in i våra hamnar och farleder, säger Sigge Gustafsson. Det är dyrt att bredda och muddra, vilket gör att man i stället satsar på att få upp fler ljuspunkter för att underlätta manövrering och navigering.

De nya fyrarna är en del av en naturlig anpassning av utmärkningen av farleder till en modern teknik. När båtar har radar, ekolod och AIS uppstår både nya möjligheter och nya krav på farledsutmärkning som inte bara är prickar. En möjlig utveckling är att i framtiden styra ljusstyrkan i fyrar med en enkel app i mobilen. Samtidigt vill man inte förlita sig helt till digitala hjälpmedel, utan fortfarande ha verkliga sådana. Ett exempel på en kombination är hur man allt mer använder sig av kummel som är upplyst med hjälp av batterier eller solceller.

–  Fyrljus är en punkt, vilket gör det svårt med avståndsbedömningen. Fasadljus på kummel är betydligt lättare att lokalisera, säger Sigge Gustafsson.

Sjöfartsverket har de senaste åren haft flera projekt som bygger på att fyrar ska lysa eller blinka enbart när det finns trafik i farleden. Dels handlar det om att snåla med energiförbrukningen, dels en så enkel sak som att man inte vill störa boende i skärgården mer än nödvändigt. Man ska kunna njuta av en stilla kväll på verandan utan att störas av fyrblänk – åtminstone om inga båtar är i närheten.

Fyrkunskap

  • I Sverige finns närmare 2 500 fyrar.
  • Sjöfartsverket ansvarar för omkring 1 100 av dem.
  • Övriga drivs av hamnar, kommuner, båtklubbar etcetera.
  • 1960 fanns 62 bemannade fyrplatser, men med AGA-fyrens och dimdetektorns inträde blev behovet av personal mindre och fyrarna började avbemannas.
  • Den sista bemannade fyrplatsen i Sverige var Holmögadd. Fyrmästare Per Erik Broström gick av sitt sista pass den 23 februari 2003.

Fyrteknik genom tiderna

Fresnel-linsen: Utvecklades av den franske fysikern Augustin-Jean Fresnel i början på 1800-talet. Konstruktionen innebär att man via en komplicerad sammansättning av prismor kan få en betydligt tunnare lins än normalt att intensifiera och fokusera ljus. Finns bland annat i Kullens fyr, som är Sveriges ljusstarkaste med ett ljus som syns 27 nautiska mil.

AGA-fyren: Uppfanns av Gustaf Dalén i början av 1900-talet. Ljuset drevs av acetylengas, som i sin tur reglerades av en solventil som stängde av under de ljusa timmarna. En så kallad klippljusapparat portionerade ut gasen så att ljuset blinkade. Blockhusudden var världens första fyr med solventil. När fyren elektrifierades 1995 konstaterade man att ventilen aldrig någonsin krävt reparation.

Elektrifieringen: Gas- och fotogenbelysning byttes successivt ut mot elektricitet och glödljus under 1900-talet. Hamnfyren i Helsingborg var den första större fyr som fick elektricitet – 1923 – och en glödlampa på 1 000 watt. Sedan 1980-talet har allt mer av elen kommit från solpaneler, vindgeneratorer och batterier.

LED-ljus: Har de senaste 5–10 åren börjat ersätta glödljus. Länge ansågs LED-dioderna vara för svaga och svåra att sektorera, men det fungerar nu allt bättre. LED-ljus är något blåaktigt och syns lite sämre i exempelvis dimma.

Light On Demand: Det vill säga ”ljus när det behövs”. Via detektorer som fångar upp fartygens AIS-transpondrar ska fartygets riktning och position avgöra om och när fyren tänds. Har testats av Sjöfartsverket på ett antal soldrivna fyrar för tändning av fasadljus med lovande resultat.

Artikeln är hämtad från vår medlemstidning Trossen.

Ditt namn/era namn skrivs ut här