Till vardags: Plåtslagare

Att Kalle Olssons färdigheter som plåtslagare skulle komma Sjöräddningssällskapet till nytta visade sig redan när stationen i Stenungsund startades: Kalle var med och byggde huset. Nu, tio år senare, är Kalle den som är ansvarig för stationen.

Nu, tio år senare, är Kalle den som är ansvarig för stationen – och han tycker fortfarande att hans bästa egenskap som frivillig sjöräddare är att han är händig. – Det är en av sakerna jag tar med mig från jobbet, att jag är praktiskt lagd. Visst, det är bra att kunna navigera, men väl så viktigt är att man är påhittig när man kommer till en olycksplats. Där har jag min styrka.

Hur kom det sig att du engagerade dig i Sjöräddningssällskapet? – Jag har seglat sedan jag var liten och har alltid haft ett stort båtintresse. Vi var ett gäng kompisar och kolleger som hängde på när de startade. Vi började som sommarstation och permanentades sedan, för att de på Käringön och Rörö inte skulle behöva
 åka in till våra trakter på uppdrag. I Stenungsund har vi kanske 100 uppdrag på ett år, som mest förra sommaren hade vi 20 uppdrag på en vecka. Ganska mycket, men ändå ingenting mot Käringön eller Rörö som ligger längre ut i skärgården. Nu är vi 25 frivilliga sjöräddare. Ett jättebra gäng, men vi skulle gärna få in fler tjejer.

Du nämnde att händigheten är något du tar med dig från din vardag som plåtslagare. Finns det fler saker? – Eftersom jag driver plåtslageriet – i femte generationen, faktiskt – har jag vant mig vid att ha personal och människor med olika personligheter omkring mig. Inom byggbranschen betonas säkerheten mer och mer för varje år, och det tar jag också med mig när jag är till sjöss. Över huvud taget tror jag att man blir mer säkerhetsmedveten och mindre riskbenägen när man blir äldre. Jag har till exempel börjat känna av svindel ibland. Det är ju lite opraktiskt när man är plåtslagare och ska klättra på tak, men jag tror att det har med riskmedvetenhet att göra.

Kalle Olsson, Plåtslagare, 42 år

BOR: Stenungsund

FAMILJ: Sambo och två barn.

STATION: RS Stenungsund

ANTAL ÅR SOM SJÖRÄDDARE: 10. I dag stationsansvarig.

DET BÄSTA MED ATT VARA SJÖRÄDDARE: ”All uppskattning man får. Det är ju ingen som är ledsen över att man kommer, snarare är det som att man är Jesus. Dessutom har vi väldigt bra sammanhållning på stationen.”

Fler porträtt av sjöräddare

”Närheten ger en speciell relation”

När Karin Jonsson var 13 år gammal fick hon en lillebror – och insåg vad hon skulle utbilda sig till.

– Han hade en intellektuell funktionsnedsättning

Från Rhodos till Västergötland

"Jag läste lingvistik på universitetet i Rhodos och en sommar jobbade jag extra på en restaurang. Plötsligt kom han in, den där turisten från Sverige som sju år senare skulle bli min man.

Från luften till vattnet

Kan man bli för gammal för att engagera sig ideellt? Inte om du frågar Dick Schef, 74 år, före detta pilot och högst aktiv befälhavare och sjöräddare vid räddningsstationen i Strömstad. 1982 blev

Ditt namn/era namn skrivs ut här