Undersköterskan som gillar lugnet

Susanne Nyman har varit ambulanssjukvårdare, är HLR-instruktör och arbetar varje dag med kritiska situationer i jobbet som undersköterska på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Men det var inte sökandet efter fler extrema situationer som fick henne att söka sig till Sjöräddningssällskapet för 13 år sedan.

– Blåljusen var jag redan van vid. Jag lockades av gemenskapen, naturen och möjligheten att få hjälpa till.

En kollega på sjukhuset var sjöräddare och hade berättat om verksamheten. Susanne bombarderade räddningsstationen i Hovås med mejl och fick till sist svar från den stationsansvarige.

– Det är klart att det finns en spänning i att larmet kan gå när som helst. Min erfarenhet från sjukvården gör att jag är ganska lugn och samlad när det blir skarpt läge. De yngre tror att uppdraget bara handlar om att åka snabbt med båt, men mesta tiden släpar man mest båten hit och dit, man lufsar runt och fixar med utrustningen och småpratar med kollegorna.

RS Hovås är en station med mycket att göra – 26 sjöräddningsuppdrag under sommaren i år.

– Vi får mycket uppskattning. Jag minns en man som gick på grund en bit utanför Långedrag i tät dimma för ett par år sedan. Det var utslagna tänder och spräckta ögonbryn och annat. Han var så oerhört tacksam och hörde av sig flera gånger efteråt och tackade oss. Han hade sällskap av en kvinna ombord, de var tydligen på blind date. Jag tror inte att det blev någon mer träff.

Efter 13 år är det tydligt att du trivs som frivillig sjöräddare. Finns det något som skulle kunna bli bättre?

– Jag hade önskat att det gick att få mer stöttning när det gäller utrustningen. Överlevnadsdräkten med pågjutna stövlar finns till exempel bara i storlek 42 på vår station. Jag förstår att man inte kan serva alla med skräddarsydda overaller, men jag har skostorlek 38 och måste varje gång välja om jag ska klampa runt i för stora stövlar ombord eller om jag ska ta mina egna.

Susanne Nyman, undersköterska, 50 år

Bor: Önnered, Västra Frölunda.
Familj: Två vuxna döttrar.
Station: RS Hovås
Antal år som sjöräddare: 13. Uppgifterna varierar mellan navigatör, däcksman och annat.

Det bästa med att vara sjöräddare: ”När man kommer ut på havet i mars–april, när det inte är så många båtar ute. Det är krispigt i luften och sälarna ligger på berghällarna. Då är livet härligt.”

Fler porträtt av sjöräddare

”Närheten ger en speciell relation”

När Karin Jonsson var 13 år gammal fick hon en lillebror – och insåg vad hon skulle utbilda sig till.

– Han hade en intellektuell funktionsnedsättning

Från Rhodos till Västergötland

"Jag läste lingvistik på universitetet i Rhodos och en sommar jobbade jag extra på en restaurang. Plötsligt kom han in, den där turisten från Sverige som sju år senare skulle bli min man.

Från luften till vattnet

Kan man bli för gammal för att engagera sig ideellt? Inte om du frågar Dick Schef, 74 år, före detta pilot och högst aktiv befälhavare och sjöräddare vid räddningsstationen i Strömstad. 1982 blev

Ditt namn/era namn skrivs ut här