Navigera ut ur dimman
Det enklaste knepet för att slippa drabbas av dimma är att inte gå ut när sikten är på väg att bli dålig. Om man överraskas är det bra att ha vissa minnesregler till hands.
Bara lätt dimma räcker för att båtturen ska bli obehaglig. Plötsligt försvinner referenspunkter, avståndsbedömningen blir lurig och ljuden svårare att härleda. Dimman kan svepa in snabbt. På våren och försommaren bildas den när varm och fuktig luft förs ut över kallt hav, och avkyls. På höstarna händer det motsatta, då kall luft, ofta på morgonen, drar ut över havet, som fortfarande är varmt. På havet kan dimman komma snabbt i bankar och täcka stora ytor, även när det blåser.
En som upplevt detta är Stefan Pettersson i Ekerö, sydväst om Stockholm. Han är aktiv i Svenska Kryssarklubben där han deltar i 24-timmarsseglingar eller leder eskaderseglingar med familjer. Och så spontanseglar han förstås själv med familjen i sin Scampi, en 30-fots segelbåt från 70-talet.
– Standardlösningen för att slippa dimma är att inte gå ut i den. Jag är ganska feg och håller mig hellre vid bryggan. En gång vaknade jag i båten vid en brygga i ett sund i Fisksätra. Det var riktig tjocka, jag såg inte ändarna på bryggan som jag låg vid. Jag hörde Waxholmsfärjan passera i leden, men kunde inte alls avgöra hur nära de var, och det var aldrig aktuellt för mig att gå ut. Flera motorbåtar gick också förbi, och jag kunde höra dem undra ”Var är vi?”.
Men om man seglar mycket, som Stefan Pettersson gör, drabbas man ibland ändå.
Det första Stefan Pettersson brukar göra om dimman kommer är att försöka segla, inte gå för motor.
– Då har jag större chans att höra andra båtar. Det andra som händer är att plottern, som jag annars bara har som stöd för navigeringen, plötsligt blir högprioriterad. Jag har AIS-transponder ombord också, för att kunna ha koll på andra fartyg. Det är en extra trygghet, men ännu jag har inte haft någon direkt nytta av den just när det gäller dimma. Oftast seglar jag inomskärs där en liten andel av båtarna har AIS. Utomskärs, i närheten av fartygsleder, har jag inte drabbats av dimma sedan jag skaffade AIS.
När dimman kommer försöker han följa skolboken: lämna farled och söka sig mot vinden, in mot lä vid land, där dimman oftast är tunnare.
– Det bästa är ju om man precis när dimman kommer kan notera sin position, men det är inte så lätt att tänka på i tid.
Ombord finns också en mistlur.
– Ett gott råd är att förvara den på en särskild plats, gärna tillsammans med instruktionerna för mistsignalerna. Eftersom det trots allt är ganska sällsynt att drabbas av dimma är chansen stor, åtminstone på min båt, att mistluren användes senast när barnen lekte med den. En gång hittade jag den inte, då använde jag en stekpanna som gong-gong i stället.
När är det dimma?
God sikt: 10-30 km
Måttlig sikt: 4-10 km
Disigt: 2-4 km
Mycket disigt: 1-2 km
Lätt dimma: 500 - 1000 m
Måttlig dimma: 200 - 500 m
Tät dimma: 50-200 m
Mycket tät dimma: 0 - 50 m
Om du överraskas av dimma
Anteckna position, kurs och tid: Gör en notering så fort dimman sveper in. Meddela anhöriga var du är.
Håll utkik: Ännu nogrannare än vanligt och åt flera håll. Lyssna efter andra båtar, mistsignaler eller vågor som bryts vid grund eller land.
Lämna farleden: Om det går, sök dig mot land och ankra.
Kör långsamt: Om du inte kan stanna – tänk på att hålla låg fart. Om du navigerar med GPS, tänk på att den inte visar andra båtar.
Avge mistsignaler: Mistsignaler avges varannan minut.
Två långa: Maskindriven båt som stoppat.
En lång: Maskindriven båt i gång.
En lång, två korta: Segelbåt och övriga i gång.