Nödläge – så kan du hjälpa
Olyckan är ett faktum – och du är inblandad eller först på plats. Vad bör du göra? Vad måste du göra? Sjöräddningsledaren Tobias Nicander förklarar hur du hjälper till.
Om du är först på plats efter en olycka, eller ser nödställda från land, gäller det att hålla huvudet kallt. Innan du larmar är det bra att försöka bilda sig en uppfattning om vad som har hänt.
– Vi behöver till exempel veta hur många som är drabbade, var ni befinner er och vilken hjälp som behövs, säger Tobias Nicander, sjöräddningsledare på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.
Sjö- och flygräddningscentralen hanterar larm på statligt vatten, alltså i våra kustområden, till havs eller i Vänern, Vättern eller Mälaren. För Tobias Nicander och hans kollegor är du som larmar deras ögon och öron på platsen och därmed ovärderliga.
– Det är viktigt för oss att känna till eventuella personskador. Det avgör vilka resurser vi skickar till platsen och även om det behövs ambulans på land. Och där kan framkörningstiden variera.
En båt kan hamna i olika typer av nödlägen. De vanligaste larmen till Sjö- och flygräddningscentralen är grundstötningar och motorstopp. Vid sådana fall är det inte säkert att det behövs sjöräddning – men läget kan snabbt förändras och du kan behöva göra en insats. Det kan till exempel handla om att få bort en båt från ett grund innan det går hål i skrovet. Enligt sjölagen är alla befälhavare skyldiga att lämna all hjälp och vara behövliga vid en räddningsinsats, om det kan ske utan allvarlig fara för den egna båten eller för dem som är ombord.
– Man är alltså skyldig att utsätta sig för viss fara, om så krävs, säger Tobias Nicander. Vi brukar alltid fråga den som larmar om man kan stanna kvar på platsen.
Han avslutar:
– Ska man hjälpa till gäller det förstås att vara försiktig, särskilt vid brand eller om man riskerar att själv hamna i vattnet. Är läget inte akut är det bättre att avvakta och låta dem som har utbildning och rätt utrustning hantera situationen.
Detta bör du berätta för sjöräddningsledaren
Hur många är drabbade – och var befinner de sig?
”Detta är det första vi behöver veta för att dimensionera insatsen. Kan du ange longitud och latitud är det jättebra men att ange sin position kan vara lurigt, särskilt under stress. Om du kan berätta var du själv startade, vart ni är på väg och vad ni nyss passerat får vi en bra fingervisning för att hitta haveristen. Har du en smartphone kan vi få din position, om du har platstjänster påslaget.”
Har haveristerna flytväst på sig?
”Förhoppningsvis har de redan flytväst på sig. Om inte ska flytvästen sättas på, om det är möjligt. Även om situationen är under kontroll kan den snabbt förändras. Skulle någon hamna i vattnet köper vi oss tid om personen har flytväst på sig. Man kan fortfarande bli kall och nerkyld, men chanserna att överleva ökar radikalt med flytväst.”
Är någon skadad?
”De som är på väg till undsättning behöver förbereda sig, både praktiskt och mentalt. Särskilt vid allvarliga skador. För vår del kan det handla om att dimensionera en sjukvårdsinsats även på land. Framkörningstiden för en ambulans kan variera och därför är det viktigt att få så mycket information som möjligt från början.”
Kan du stanna kvar på platsen?
”Om det finns personer i närheten känns det tryggare för de drabbade. Till att börja med kan du meddela att du har larmat. Sedan kan det vara aktuellt att hjälpa till. Enligt sjölagen är du skyldig att assistera, även om det kan innebära viss fara. Sedan gäller det att göra det med omdöme, särskilt vid brand.”
Vid sjönöd, ring alltid 112
För förebyggande utryckning: Ring Sjöräddningssällskapets medlemscentral på 0200-290090