Årets sjöräddare är en utmärkelse som uppmärksammar insatser präglade av professionalism, mod och beslutsamhet. De frivilliga sjöräddarna ger av sin lediga tid för att hjälpa andra, helt utan ersättning. Deras drivkraft och engagemang är ovärderligt och har varit grundstommen i  Sjöräddningssällskapet sedan starten 1907.

Av alla insatser under 2024 har tre räddningsinsatser utmärkt sig lite extra. Nu lyfter vi fram dem i nomineringarna till Årets sjöräddare – en hyllning till alla frivilliga sjöräddare som räddar liv, oavsett förutsättningar.

Frivilliga sjöräddare från Fjällbacka nomineras till Årets sjöräddare

Kapsejsat, nöd och position står det i larmet som når de frivilliga sjöräddarna på RS Fjällbacka. Att det är riktigt bråttom undgår inte någon och de kan snabbt ge sig iväg.

–Vi befann oss på stationen när larmet gick. Så vi begav oss ut direkt, berättar Andreas Edvardsson, frivillig sjöräddare. 

Andreas fortsätter:

–Vad det var som faktiskt hade hänt och hur många personer det rörde sig om var oklart. 

Sjöräddarna är på väg mot den angivna positionen när de ser personer i en båt som vinkar. Scenen målas upp. 

–Vi ser med en gång att det är en båt bredvid som nästan helt och hållet har sjunkit och att det är personer i vattnet. Vi sjösätter vår Rescuerunner Nils Ferm från aktern på Rescue Joakim Hedin. Från den uppfattar vi att det är barn i vattnet. 

Vinkandet kom från en förbipasserande båt som uppmärksammat händelsen. De har lyckats få upp ett av barnen i båten. I vattnet finns nu två barn och en vuxen. 

Sjöräddaren ombord på rescuerunnern börjar direkt att plocka personerna från vattnet och föra dem till den täckta räddningsbåten. KBV 310 ansluter kort därefter till platsen och bistår i arbetet. 

Personerna som befunnit sig i vattnet är nedkylda och sjöräddarna från RS Fjällbacka kör direkt mot väntande ambulans för kontroll. 

Tack vare ett kvickt agerande och lösningsorienterat tänk, visar sjöräddarna hur utbildning och övning på ett effektivt sätt kan användas i praktiken. Med god samverkan genomförde de en enastående räddningsinsats för att rädda liv. Därför nomineras besättningen från RS Fjällbacka till Årets sjöräddare. 

De nominerade från RS Fjällbacka är:

Anders Wejrot, Andreas Edvardsson, Ann-Louise Gökcan, Jonas Carlsson och Lennart Edvardsson 

Frivilliga sjöräddare från Lomma nomineras till Årets sjöräddare

Det är en lördag i april när frivilliga sjöräddare på räddningsstationen i Lomma övar ute på vattnet, men övningen får ett abrupt slut.

– Jag har tryckt på att alla ska skaffa appen Sms-livräddare. Helt plötsligt pep det i allas telefoner samtidigt, säger Daniel Nilsson frivillig sjöräddare på RS Lomma. 

En kvinna har fått misstänkt hjärtstopp i en båt som ligger förtöjd vid en brygga inne i hamn. 

– Vi svängde in till första bästa kaj, fick med oss hjärtstartare och började springa mot båten, fortsätter Daniel.

När de kommer fram till båten ser den tom ut men nere i sittbrunnen ligger en kvinna. De hör sirenerna och ser blåljusen från räddningstjänsten samtidigt som de snabbt tar av kvinnans kläder för att påbörja hjärt- och lungräddning. 

Räddningstjänsten anländer och hjälper till. Insatsen fortsätter när de gemensamt beslutar att evakuera kvinnan över till täckta räddningsbåten Rescue Casque som snabbt kan ta henne till upphämtningsställe för ambulans. 

– Alla visste vad de skulle göra och det bara fungerade. Efter 15 minuter var allt över. Då hade ambulansen åkt iväg med henne. 

Med en omedelbar reaktionsförmåga, starkt samarbete och hög grad av professionalism visade de frivilliga sjöräddarna en stark vilja att rädda liv. Därför nomineras besättningen från RS Lomma till Årets sjöräddare. 

De nominerade från RS Lomma är:

Anders Kipping, Daniel Nilsson, Erik Ahlsten, Jesper Höstgren Kristensen, Jonas Ljung och Patrik Jönsson 

Frivilliga sjöräddare från Visingsö nomineras till Årets sjöräddare

Vättern visar sig från sin värsta sida. Vågorna slår mot det kantrade skrovet samtidigt som två personer kämpar för att hålla sig ovanför vattenytan. Med tre meter höga vågor och vindar på 20 m/s väntar en utmanande insats för sjöräddarna.

Larmet når räddningsstationen på Visingsö, och två av stationens båtar bemannas snabbt.

Den större, täckta räddningsbåten Rescue Amalia Wallenberg anländer först. Strax därefter når den mindre öppna Rescue Westfjord af Lyresund fram, bättre lämpad för att navigera i de spetsiga och täta vågorna. Ombord finns en fridykare från räddningstjänsten, redo att kasta sig i vattnet för att säkra de nödställda.

Över vågtopparna håller sjöräddarna konstant visuell och verbal kontakt med de nödställda, vars krafter snabbt sinar.

– Ena personen ropar att han inte orkar hålla fast längre, säger Erik Zander, frivillig sjöräddare ombord på Rescue Westfjord af Lyresund.

Den mindre båten styrs försiktigt närmare. Fridykaren simmar ut och säkrar de utmattade personerna. Med noggrann manövrering lyckas sjöräddarna få upp dem i båten – nedkylda och skakiga, men vid liv.

De nödställda sveps in i filtar för att skyddas från vinden medan båten kör mot land, där räddningstjänsten står redo att ta emot dem.

Denna insats kräver stor precision och effektivt samarbete. Tack vare de frivilliga sjöräddarnas snabba agerande får två liv en andra chans. Därför nomineras besättningarna från RS Visingsö till Årets sjöräddare – för sin beslutsamhet, skicklighet och orubbliga vilja att rädda liv.

De nominerade från RS Visingsö är:

Björnar Hugdal Kalberg, Christian Lintrup, Erik Zander, Ingemar Zander, Johan Wetterlind, Lisa Bodal och Pontus Dahren 

Under gårdagskvällen går larmet: Stridsbåt på grund i Göteborgs skärgård. Frivilliga sjöräddare från RS Rörö larmas och ger sig av mot platsen.

– Vi var snabbt på plats tillsammans med Kustbevakningen, säger Thomas Andreasson, frivillig sjöräddare på RS Rörö.

När de anländer möts de av en stridsbåt som står vingligt uppe på land. För att kunna ta sig ombord måste de börja med att säkra båten. Därefter kontrollerar de nödställda och rapporterar skadeläget.

I väntan på ytterligare hjälp och läkare tar de frivilliga sjöräddarna hand om de skadade. 

Fler enheter ansluter däribland RS Hovås, även Sjöfartsverkets räddningshelikopter tillsammans med en läkare som kan ge ytterligare vård. 

En av de skadade vinschas upp i helikoptern för snabb transport till sjukhus. De tre övriga tas ombord på deltagande båt och förs in till hamn för vidare vård.

– Det är första gången! Essie är en australisk kelpie, och jag tränar henne till räddningshund. Annars seglar jag mycket. Nu när jag får köra motorbåt reagerar jag nog fortfarande som en seglare, jag har alltid koll på vinden, säger Nils Gulin.

Han kom in på arkitektspåret på lite omvägar – som ung jobbade han i en klädbutik.

– Jag blev intresserad av hur man på olika sätt kunde påverka hur människor rörde sig i butiken, med ljus, ljud eller taktila medel. Sen blev jag erbjuden jobb på en arkitektbyrå av min brors svärfar, och så jobbade jag där och för Wingårdhs i några år.

Arbetsuppgifterna var från början enkla, som att bygga modeller, men blev med tiden mer avancerade.

– Till sist kändes det som att jag hade nått ett tak för vad jag kunde lära mig genom att jobba. Så jag läste vidare på HDK och Chalmers, och efter det öppnade jag eget som inredningsarkitekt.

En del av jobbet handlar om praktiska saker: att människor ska kunna stå, sitta och jobba på bra sätt, med bra ljus och ljudnivåer. Men det finns även aspekter av hur inomhusmiljön påverkar människor – att få dem att slappna av på ett sjukhus, eller att vara glada på en nattklubb.

– Så småningom började jag rita unika möbler anpassade för specifika miljöer, och det blev mer och mer av det. Nu ritar jag möbler dels under eget namn, dels anonymt till möbelindustrin. Ofta med ett rundat, organiskt formspråk.

Vad har du nytta av från arkitektyrket ute på sjön?

– Som arkitekt måste man vara strukturerad. Jag är van att tänka i flera steg, och ta hänsyn till vilka resurser jag har tillgängliga. Vad har jag ombord, och hur kan jag använda det? 

NILS GULIN, 59 ÅR

Gör: Inredningsarkitekt
Bor: Hovås, söder om Göteborg.
Familj: Fru, två söner, hunden Essie.
Station: RS Hovås
Antal år som sjöräddare: Sex
Det bästa med att vara sjöräddare: ”Att vara så nära naturen, dygnet runt och året om. Det är också en evig utbildning – man kan hela tiden lära sig något nytt.”

Från Trossen nummer 1 2025

Att ha flytväst på sig ska vara självklart. Det är en avgörande del av din säkerhet när du vistas på vattnet och ska vara lika självklart som bilbälte i bilen. 

Men vilken väst ska du välja och vad ska du tänka på? Oavsett om du paddlar kajak, seglar över Atlanten eller njuter av en lugn dag vid sjön, finns det flera faktorer att ta hänsyn till för att hitta den flytväst som passar just dig.

Anton Kock, utrustningsansvarig på Sjöräddningssällskapet och expert på flytvästar, vet vad som krävs för att välja rätt modell. Han var med och utvecklade den SAR-flytväst som används av alla frivilliga sjöräddare och har testat ett stort antal flytvästar för att hitta den bästa kombinationen av säkerhet och funktion.

– Vi testade nog upp emot 100 olika flytvästar för att lista för- och nackdelarna med varje modell, berättar Anton. En avgörande faktor för oss var att västen skulle vara underhållsfri, vilket gjorde att vi valde en deplacerande modell.

Men valet mellan en uppblåsbar och en deplacerande flytväst beror på dina behov och aktiviteter – det finns ingen universallösning.

– Om du är en van seglare som ska korsa Atlanten, vill du förmodligen ha en smidig, uppblåsbar flytväst med 300 N i flytkraft, förklarar Anton. Men om du bara är ute på sjön då och då, till exempel i skärgården, och vill slippa underhåll, kanske en deplacerande modell passar dig bättre.

Flythjälpmedel eller räddningsväst – vad är skillnaden?

Flythjälpmedel

Flythjälpmedel har en flytkraft på minst 50 Newton (N) och är avsedda för simkunniga personer. De hjälper dig att hålla dig flytande, men de är inte designade för att automatiskt vända dig på rygg om du hamnar i vattnet. Ett exempel är den röda SAR-flytvästen som används av frivilliga sjöräddare inom Sjöräddningssällskapet, vilken klassas som ett flythjälpmedel.

Räddningsväst

Räddningsvästar har en flytkraft på minst 100 Newton (N) och är utformade för att automatiskt vända dig på rygg i vattnet, så att ditt ansikte hålls ovanför vattenytan. Detta gör dem till det säkrare valet för icke simkunniga personer och för användning i tuffare väderförhållanden eller på öppet vatten.

Tre faktorer som påverkar valet

Simkunnighet

Om du är simkunnig kan ett flythjälpmedel vara tillräckligt. Däremot bör personer som inte kan simma alltid använda en räddningsväst, eftersom den ger bättre skydd och håller ansiktet ovanför vattenytan.

Användningsområde

Var planerar du att använda flytvästen? För lugna vatten som sjöar eller åar kan en enklare väst vara tillräcklig. För tuffare förhållanden som segling på öppet hav behövs en mer robust väst med högre flytkraft och bättre säkerhetsfunktioner. Detta eftersom seglarställ och andra plagg ofta påverkar flytläget i vattnet.

Passform

Flytvästar finns i olika storlekar som ofta anges efter kroppsvikt (i kilo). Detta påverkar inte flytkraften, utan endast västens passform. En räddningsväst har alltid minst 100 N i flytkraft, oavsett om den är avsedd för barn eller vuxna.

Det är viktigt att prova västen innan användning för att säkerställa att den sitter bra. Västen ska sitta bekvämt men tajt för att fungera effektivt. Grenband är en viktig detalj som förhindrar att västen glider upp i vattnet och hjälper till att hålla den säkert på plats.

Uppblåsbar eller deplacerande – vilken flytväst passar dig?

När du väljer mellan en uppblåsbar och en deplacerande flytväst handlar det om att väga in faktorer som komfort, underhåll och användningsområde.

Uppblåsbar flytväst

Den uppblåsbara flytvästen är lättare och smidigare att bära, vilket gör den extra bekväm vid längre användning. Den kan aktiveras automatiskt vid kontakt med vatten eller manuellt vid behov.

Eftersom detta är en teknisk utrustning kräver den regelbundet underhåll. Efter att västen har aktiverats måste du byta ut både kolsyrepatronen (som fyller västen med luft) och cartridgen (som utlöser patronen vid kontakt med vatten). Regelbunden service är viktigt. Vid en service lämnar du in flytvästen och kontrollerar och väger kolsyrepatronen för att upptäcka eventuella läckage, samt byter ut cartridgen vid behov.

Deplacerande flytväst

Den deplacerande flytvästen innehåller fast flytmaterial och kräver inget tekniskt underhåll, vilket gör den pålitlig i alla situationer. Den är dock ofta klumpigare att bära, vilket kan påverka komforten vid längre användning.

Trots att underhåll inte behövs, bör du regelbundet inspektera västen för att upptäcka eventuella skador som kan påverka flytförmågan.

Viktiga funktioner att leta efter

En bra flytväst ska inte bara hålla dig flytande utan även öka dina chanser att bli upptäckt vid en olycka. Här är några viktiga detaljer som kan vara värt att överväga till din flytväst.

Grenband - Förhindrar att västen glider upp i vattnet. Om flytvästen inte kommer med grenband går det oftast att köpa till ett. 

Reflexer - Det är viktigt att du syns. Ha reflexer och kontrasterande färger för att din synlighet i olika ljusförhållanden. 

Visselpipa - Ett enkelt men effektivt verktyg för att signalera efter hjälp.

Vilken flytväst ska barn ha?

Barn ska alltid använda en räddningsväst för att garantera maximal säkerhet i vattnet.

Rätt flytkraft och placering

En bra räddningsväst för barn har flytkraften placerad på magen, inte på ryggen. Detta säkerställer att barnet automatiskt vänds rätt i vattnet med ansiktet ovanför ytan, vilket är avgörande om barnet skulle hamna i vattnet oväntat.

Välj väst efter passform, inte vikt

Alla räddningsvästar, oavsett vilken vikt de är anpassade för, har en flytkraft på minst 100 Newton (N). Detta är tillräckligt både för barn och vuxna. Därför är det viktigare att västen sitter ordentligt och bekvämt på barnet än att enbart gå efter kiloangivelser.

När är det dags att byta väst?

Så fort västen inte längre passar ordentligt på barnet eller känns för trång är det dags att byta ut den. En väst som sitter löst kan glida av eller fungera sämre i en nödsituation, medan en för liten väst kan vara obekväm och hindra rörelsefriheten.

Livslängd

Alla flytvästar har enligt branschstandard en livslängd på tio år. Efter denna period kan inte längre flytkraften eller materialens hållbarhet garanteras.

Att välja rätt flytväst handlar om att anpassa valet efter dina behov och säkerhetskrav. Prova alltid västen innan köp och kontrollera dess funktioner för att garantera din säkerhet på vattnet. Anton ger några avslutande ord. 

– Den bästa flytvästen är den som används. Under alla mina år som sjöräddare har såväl färgval som grenband haft avgörande betydelse för personer jag varit med och räddat. Och tyvärr har avsaknaden av flytväst också gjort att jag stävat från olycksplatser flertalet gånger utan någon eftersökt ombord på räddningsbåten då vi inte funnit personerna vi sökt.