Om du är först på plats efter en olycka, eller ser nödställda från land, gäller det att hålla huvudet kallt. Innan du larmar är det bra att försöka bilda sig en uppfattning om vad som har hänt.

– Vi behöver till exempel veta hur många som är drabbade, var ni befinner er och vilken hjälp som behövs, säger Tobias Nicander, sjöräddningsledare på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

Sjö- och flygräddningscentralen hanterar larm på statligt vatten, alltså i våra kustområden, till havs eller i Vänern, Vättern eller Mälaren. För Tobias Nicander och hans kollegor är du som larmar deras ögon och öron på platsen och därmed ovärderliga.

– Det är viktigt för oss att känna till eventuella personskador. Det avgör vilka resurser vi skickar till platsen och även om det behövs ambulans på land. Och där kan framkörningstiden variera.

En båt kan hamna i olika typer av nödlägen. De vanligaste larmen till Sjö- och flygräddningscentralen är grundstötningar och motorstopp. Vid sådana fall är det inte säkert att det behövs sjöräddning – men läget kan snabbt förändras och du kan behöva göra en insats. Det kan till exempel handla om att få bort en båt från ett grund innan det går hål i skrovet. Enligt sjölagen är alla befälhavare skyldiga att lämna all hjälp och vara behövliga vid en räddningsinsats, om det kan ske utan allvarlig fara för den egna båten eller för dem som är ombord.

– Man är alltså skyldig att utsätta sig för viss fara, om så krävs, säger Tobias Nicander. Vi brukar alltid fråga den som larmar om man kan stanna kvar på platsen.

Han avslutar:

– Ska man hjälpa till gäller det förstås att vara försiktig, särskilt vid brand eller om man riskerar att själv hamna i vattnet. Är läget inte akut är det bättre att avvakta och låta dem som har utbildning och rätt utrustning hantera situationen.

Detta bör du berätta för sjöräddningsledaren

Hur många är drabbade – och var befinner de sig?

”Detta är det första vi behöver veta för att dimensionera insatsen. Kan du ange longitud och latitud är det jättebra men att ange sin position kan vara lurigt, särskilt under stress. Om du kan berätta var du själv startade, vart ni är på väg och vad ni nyss passerat får vi en bra fingervisning för att hitta haveristen. Har du en smartphone kan vi få din position, om du har platstjänster påslaget.”

Har haveristerna flytväst på sig?

”Förhoppningsvis har de redan flytväst på sig. Om inte ska flytvästen sättas på, om det är möjligt. Även om situationen är under kontroll kan den snabbt förändras. Skulle någon hamna i vattnet köper vi oss tid om personen har flytväst på sig. Man kan fortfarande bli kall och nerkyld, men chanserna att överleva ökar radikalt med flytväst.”

Är någon skadad?

”De som är på väg till undsättning behöver förbereda sig, både praktiskt och mentalt. Särskilt vid allvarliga skador. För vår del kan det handla om att dimensionera en sjukvårdsinsats även på land. Framkörningstiden för en ambulans kan variera och därför är det viktigt att få så mycket  information som möjligt från början.”

Kan du stanna kvar på platsen?

”Om det finns personer i närheten känns det tryggare för de drabbade. Till att börja med kan du meddela att du har larmat. Sedan kan det vara aktuellt att hjälpa till. Enligt sjölagen är du skyldig att assistera, även om det kan innebära viss fara. Sedan gäller det att göra det med omdöme, särskilt vid brand.”

Vid sjönöd, ring alltid 112 
För förebyggande utryckning: Ring Sjöräddningssällskapets medlemscentral på 0200-290090

Vårsolen lyser och båten är äntligen sjösatt för säsongen. Väl ute får skummandet vid fören och vattenstänket i ansiktet livsandarna att vakna när du är på väg tillbaka mot din båtplats. Men så börjar motorn hacka, för att sedan lägga av. 

Vad hände? Du tror dig veta svaret, men just nu finns annat att tänka på. Motorn vill inte starta och den friska brisen får båten att närma sig land snabbare än vad som känns bekvämt. 

– Då är det viktigt att snabbt ankra på ett bra sätt, särskilt om det är klippor vid land. Det kan lätt bli skador på skrovet, och får båten ligga och slå tar det inte lång tid innan det går hål, säger Jonas Dyrevik, som i rollen som frivillig sjöräddare på RS Rörö har undsatt många haverister med motorstopp. 

Jonas, båtman i det civila, fortsätter: 

– Ankring är alltid viktigt. Många fall av sjöräddning beror på att ankaret har släppt. 

Bra ankring förutsätter att både linan och ankarkättingen är väl tilltagna. För att ankaret ska ta ordentligt, särskilt när det blåser, bör linan vara minst fyra gånger så lång som vattnet är djupt. Kättingen är viktig för att ”ta upp” hävningarna – den fungerar som fjädring – så se till att den är minst tre meter lång. Ju längre kätting, desto bättre fjädring. 

Sedan, då? Ta det säkra före det osäkra och tillkalla hjälp, om du inte har full koll på situationen. 

– Det är bättre att larma en gång för mycket än en gång för lite. Ring alltid 112, och du kan förstås ringa direkt till Sjöräddningssällskapet också. Antingen till vår medlemscentral eller till en specifik station.  

Jonas Dyrevik fortsätter: 

– Räddningsledaren måste få veta var du befinner dig och hur många som finns ombord. Och är nån skadad ska du berätta det. Även vi på Sjöräddningssällskapet vill veta sånt. Om vi inte hinner fram i tid kan vi larma vidare och lämna den informationen. 

När du har ankrat – helst med fören mot vinden, så att båten ska klyva sjön bättre – och larmat kan du börja felsöka. Motorstoppet kan bero på något så banalt som att bränsletanken är tom. Ett annat vanligt fel kan vara att motorn kokar (en dålig impeller kan försämra kylningen). Och har du en nyare båt och inte får igång motorn kan det bero på att reglaget inte är i neutralläge. 

Men hur var det nu med motorstoppet i inledningen– vad kan det ha berott på? 

– Det troligaste är att bränslefiltret var igensatt, säger Jonas Dyrevik. Många chansar med att inte byta filter inför säsongen, men under vintern kan det lätt bli kondens eller beväxning i dieseln. Igensatta filter är en jättevanlig orsak till motorstopp vid sjösättning, men det är ett misstag man bara brukar göra en gång… 

Så gör du vid motorstopp

Jonas Dyrevik tipsar: 

Ankra

”Försök ankra så snabbt du kan, med fören mot vinden. För att ankaret ska fastna ordentligt bör linan vara minst fyra gånger längre än vattendjupet – och ha en kätting på minst tre meter. Många moderna båtar har elektriskt ankarspel i aktern, men det är inte så effektivt vid nödankring. Du bör ha nöddragg, som kan sättas fast vid fören.” 

Larma

”Ring alltid 112 om du är osäker. Då ska du berätta din position och hur många som finns ombord. Är nån skadad måste räddningsledaren får veta det också. Du kan även ringa till Sjöräddningssällskapet, oavsett om det är akut eller ett medlemsärende. Lämna samma information till oss som till Sjö- och flygräddningscentralen.” 

Felsök

”Här beror det på hur mycket du kan om motorer. Det första du bör kolla är om det finns bränsle i tanken, och om bränsletillförseln funkar. Då behöver du lossa på slangen från grov- till finfiltret eller från finfiltret till motorn. På äldre motorer kan du kolla vajrarna till backslag och gas. Får du inte igång en nyare motor? Se till att reglaget står på neutral.” 

… och detta har du väl redan gjort? 

”Det är viktigt att du är förberedd på en nödsituation. Flytvästen ska sitta på, mobiltelefonen ska vara i vattentätt fodral och det är bra att ha med sig nödbloss i båten. Varma och skyddande kläder är också bra, om man skulle börja frysa eller om man skulle kastas upp på en klippa eller ett skär.”