"Vi litar på gud och Justus A Waller"

1920 - Den med segel och motor försedda sjöräddningskryssaren Justus A Waller levererades 1920 till den vid samma tid nyinrättade räddningsstationen på Käringön. Uppdragen bestod främst i att under höst, vinter och vår assistera fiskeflottan och handelssjöfarten. Lokaliseringen till Käringön motiverades av det strategiska läget längst ut i väster. Räddningsstationens aktionsområde var i första hand farvattnen söder, väster och norr om ön. Justus A Waller är byggd 1919 vid Fridshems varv i Lysekil.

1926 - 28:e februari går den svenska ångaren SS Svecia på grund strax norr om Härmanö huvud. Justus A Waller med besättning undsätter besättningen på 16 personer, samt senare även en tullman som ombordstigit på fartyget, innan Svecia slutligen förliser. Svecia var på väg från Menstad i Norge till Uddevalla lastad med norsk salpeter och kiseljärn. Källa: boken "Träbiten 153" föreningen allmogebåtar samt siten "wrecksite.eu".

1929 - Den Engelska skonerten Macalla, på väg hem med virke från Norrland, grundstöter sydost om Käringön den 9:e december. Hon strandar på Koppholme Flu utanför Kråksundsgap. Den sista anteckningen i fartygets loggbok ger en aning om händelseförloppet och vad Justus A Waller och räddningsman Justinius Emilius Berlin och sjöräddarkollegor uträttade den natten: "Orkanartad storm. Fartyget läck och svårt att manövrera. Klockan 03:30 grundstöter fartyget på den svenska västkusten. Fartygets besättning och kaptenens fru och dotter räddas under mycket dramatiska omständigheter av besättningen på livräddningsbåten Justus A Waller, varvid besättningen på livräddningsbåten visade ett utomordentligt gott prov på mod och gott sjömannaskap. Kapten Robert Bewley dog av strapatserna han ådragit sig för att rädda sitt fartyg. Kaptenen jordfästes i Käringöns kyrka under sedvanliga former. Stor tillslutning av öns befolkning". Källa: boken "Livräddarna" av Sigvard Berlin samt boken"fyrhistoria kring Kråksundsgap" av Eric Jacobsson/Morlanda hembygdsförening.

Sjöräddningskryssaren Justus A Waller vid sin boj i sundet mellan Käringön och Vedholmen. Fotot bör vara från 1940-talet, bildkällan är okänd. Räddningskryssaren är fortfarande seglande, men har jämfört med sitt ursprungliga utseende försetts med styrhytt. I bakgrunden syns det utsiktstorn från vilket stationens aktionsområde bevakades. 

Bilden nedan är troligtvis från 1950-talet (den hänger i affären). Räddningsstationen har flyttats in till den plats som SSRS fortfarande disponerar på Skeppersholmen. Justus A Waller är ombyggd ytterligare en gång med större styrhytt och minskad rigg. 

1962 - Den 20 maj omstationeras Justus A Waller till Gryts sjöräddningsstation. Räddningskryssaren Dan Broström II, byggd år 1930 vid Ystads varv, stationeras på Käringön. "Vi litar på gud och Justus A Waller" var ett välkänt talessätt på ön under tiden Justus A Waller var stationerad där. Detta ger en bild av förutsättningarna för livet i det yttersta öbandet under denna tid - där stora risker i anknytning till livet vid havet och en stark religös övertygelse satte tydlig prägel. Sjöräddningsstationens centrala roll på ön kan också tolkas in i frasen. 

1967 - Detta år tar Sjöräddningssällskapet leverans av en ny revolutionerande räddningskryssare, som är framtagen efter rekommendation från en dansk-norsk-svensk kommitté, tillsatt av Nordiska rådet för att höja sjösäkerheten i Skagerack och trygga farvattnen ut mot Nordsjön. Kommittén rekommenderade med anledning av den ökade färjetrafiken i detta vattenområde att en räddningskryssare av hög kapacitet och effektivitet skulle stationeras i närheten av Lysekil. Räddningskryssaren Dan Broström stationeras i enighet med detta på Käringön. En vecka efter leverans avgick R/K Dan Broström till Saint Malo-Dinard till för att visas upp på den 10:e Internationella Sjöräddningskonferencen där Dan Broströms vattenridåsprinkleranläggning i relingen runt hela skeppet, varmluftsblåsningen i brädgången, hydrauliska kranen för sjösättning av däcksbåten, ankarspelets hydrauliska manövrering från styrhytten, samt räddningskryssarens automatiskt uppblåsbara räddningsnätflotta kunde visas upp. Källa: Sjöräddningssällskapets minnesskrift

Sjöräddningsstationen på tidigt 1970-tal (bilden hänger i passagerarfärjan Knapes passagerarutrymme).

1978 - Räddningskryssaren Dan Broström kompletteras med en snabbgående räddningsbåt. Båten heter R/B Gerda Hansson och är stationerad på Käringön åren 1978-88, efter att tidigare ha tillhört RS Rörö. Gerda hade karaktäristiskt utseende med bland annat blått plexiglas runt flybridgen och var tillverkad av amerikanska Uniflite 1974. Designen var således i tidstypisk stil för sportfiskebåtar i landet. Under de sista åren av sitt liv tjänstgjorde Gerda Hansson som dykbåt. Hon sjönk efter en explosion i Grönemad utanför Grebbestad 2007.

1980 - Natten till den 18:e januari seglar bulkfartyget Star Clipper på Almöbron, på väg in till Uddevalla. Almöbron, som sammanlänkar Tjörn med fastlandet i höjd med Stenungsund, kollapsar och 7 fordon hinner försvinna över vägkanten ner i vattnet innan trafiken stoppas. 8 personer omkommer. 

År 1988 stationeras R/B Ellen Landin på Käringön. Hon är donerad av Gunnar och Ellen Landin från Fiskebäckskil och tillhör den nya båtserien Eskorten.

1989 - Räddningskryssaren Dan Broström går in på Djupviks varv, Tjörn, för en omfattande renovering. Nytt däckshus, ny inredning, nytt maskineri är några av delarna i denna livstidsförlängning av räddningskryssaren, som återlevereras till Käringön i toppskick i början av 1990. 

Den 7:e april 1990 brinner passagerarfärjan M/S Scandinavian Star på rutt mellan Oslo och Fredrikshavn. 159 personer omkommer. Branden inträffar i höjd med Väderöarna i norra Bohuslän vid tvåtiden på natten. R/K Dan Broström och R/B Ellen Landin assisterar i räddningsarbetet.

De efterföljande åren inträffar ytterligare två färjekatastrofer i eller i anknytning till svenska vatten. RoRo fartyget M/S Jan Heweliuz sjunker natten till 14:e februari 1993 i Östersjön på väg från Swinoujscie till Ystad, 55 personer omkommer. Natten till 28:e februari 1994 sjunker M/S Estonia på rutt Tallin - Stockholm och 852 personer omkommer. Ovanstående tre färjekatastrofer på relativt kort tid kom att prägla sjöräddningsarbetet i hela världen den närmast efterföljande tiden. Vid utveckling av Sjöräddningssällskapets båtar i Victoria-klassen, som debuterade senare på nittiotalet, var bl.a. lång aktionstid en av många högt prioriterade punkter.  

1998 - Sjöräddningssällskapet moderniserar sin flotta och den nyaste och modernaste räddningsbåten i Victoria-klassen, Rescue Lars Prytz - donerad av Lars Prytz, stationeras vid Käringöns sjöräddningsstation. 

1999 - Natten till den 8:e juli uppstår i passagerarfärjan M/S Prinsesse Ragnhild, på rutt mellan Kiel och Oslo, brand i maskinrummet. Händelsen sker strax utanför Göteborg. Ett stort räddningspådrag påbörjas strax efter nödanropet och de drygt 1300 passagerarna evakueras under lugna omständigheter. En passagerare avlider av medicinska skäl strax efter evakueringen. Väderförutsättningar och omständigheter i övrigt är i detta fall gynnsamma. Ovanstående gör sammantaget att 90-talets fjärde färjekatastrof i anknytning till svenska vatten undviks. Från RS Käringön deltar Rescue Lars Prytz samt Dan Broström.

2000 - Räddningsstationen kompletteras med en räddningsbåt som tidigare varit stationerad i Fjällbacka. Den 7 meter långa RIB-båten Thomas Stenberg stationeras på Käringön.

2001- Ingrid Bewley, dotter till kaptenen på Macalla som förliste 1929, återbesöker Käringön efter 72 år. Nedan ur boken "Livräddarna" av Sigvard Berlin: "Ingrid Bewley var 13 år när hon räddades till livet i decemberstormen utanför Käringön. 2001 återvände hon som 85-åring tillsammans med sin son Bill för att besöka sin fars grav. Kapten Robert Bewley dog några dagar efter förlisningen. - Jag ville bli räddad och var för ung för att bli rädd. jag var mest bekymrad för min mamma som inte kunde simma och så minns jag att det var kallt, väldigt kallt, berättade Ingeid Huphrey, som hon numera heter, för pressuppbådet som följde hennes återbesök. - Visst känner jag sorg, men jag har ändå längtat efter den här stunden i över 70 år, säger Ingrid Humhrey då hon står framför faderns grav."

2005 - Stationen tillförs en Rescuerunner som är skänkt till minne av den tragiska helikopterolyckan i november 2003 utanför Rörö då en av Försvarsmaktens helikoptrar av modell Superpuma störtade i havet. Totalt doneras 6 stycken Rescuerunners till sjöräddningssällskapet i efterspelet av olyckan, en för varje omkommen besättningsmedlem. Rescuerunnern som stationeras på RS Käringön hedrar och bär namnet efter en av de förolyckade, Michael Waerneman, som med familj tillbringat många somrar i Marinens stuga på Vedholmen utanför Käringön.

2007 - Den 24 april namnges Sjöräddningssällskapets 20:e båt i Victoriaklassen, Rescue Ilse Sanne. I samband med att Ilse Sanne stationeras på Käringön flyttas Rescue Lars Prytz till Holmsunds sjöräddningsstation. Till stationen doneras också Rescuerunner Mimmi Eliasson av samma donatorer.

Rescue Hedvig - Under Sjöräddningssällskapets 100-årsfirande på Eriksberg i Göteborg namnges RS Käringöns nya båt i Gunnel Larsson-klassen, Rescue Hedvig. Rescue Thomas Stenberg flyttas under året till den nyöppnade räddningsstationen i Gävle.

Rescuerunner Bohus.se - Under året tillförs även RS Käringön stationens tredje rescuerunner. Det är företaget Bohus som har donerat båten och den stationeras på Käringön med anledning av att den centrala utbildningen av rescuerunnerförare genomförs på Käringön.

2008 - Rescuerunner Pierre Hed skänks till stationen till minne av Pierre Hed, Mollösund. 

2009 - ytterligare en båt i Gunnel Larsson-klassen doneras, Rescue Märtha. Hon används som utbildningsbåt och reservbåt i distrikt Västkusten och står under Käringöns förvaltande. 

2010 - Under året firar RS Käringön 90 år som sjöräddningsstation.

Vaktbyte sker på Käringön då uppsyningsman Jonas Smålander lämnar över ansvaret för stationen till Anders Bagge som arbetat vid stationen sedan 2002 och varit frivillig sedan 1990. Som ett av flera steg in i framtiden utbildar RS Käringön nu sina övriga sjöräddarkollegor i handhavande av Rescuerunner, Gunnel Larson-klassen samt utför utbildning i samband med nybyggnation av båtar i Victoria-klassen. Under året tar även den numera standardiserade utbildningen RM-SAR form med RS Käringöns Rescue Broström och sjöräddare i spetsen.

En sträng isvinter med ett väder som inte visat sig på många år gör att Rescue Broström får göra ett större antal insatser under vintern.

Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar: Efter att tidigare haft avtal med Försvarsmakten om att dess helikoptrar skulle stå till förfogande vid SAR(Search And Rescue)-fall börjar Sjöfartsverket i ökad omfattning att själv upphandla civila helikoptrar i perioden från milleniumskiftet till ca 2009 då försvaret helt uppehåller med den servicen. Vintern 2010 gör RS Käringön en evakuering från fiskebåt i samverkan med Sjöfartsverkets helikopter Lifeguard 901 från Säve. RS Käringöns frivilliga sjuksyster Jane Abrahamsson vinschas upp i helikoptern efter patieten och flygs efter avlämnandet på sjukhus i Göteborg tillbaks till ön. Denna typ av samverkan är inte ovanlig i kustbandet men fångas vid detta tillfälle bra på bild. I likhet med Försvarsmaktens helikoptrar, och till skillnad från släktingen Ambulanshelikoptern, har SAR-helikoptern oftast inte läkare och sjuksköterska inkluderad i sin egen besättning. Till skillnad från Ambulanshelikoptern får SAR-helikoptern däremot operera över vatten vid t.ex. vinschning från båt.

2013 - En ny sjöräddare påbörjar sin utbildning på stationen. Linn Waerneman, dotter till Michael Waerneman, ingår sedan 2013 i RS Käringöns frivilliga besättning. 

2014 - 4 frivilliga sjöräddare från RS Käringön mottager utmärkelsen årets sjöräddare vid mässan Allt för sjön. Utmärkelsen motiveras av en direkt livsavgörande insats vid omhändertagandet av en 4 månader gammal bebis året innan. Utmärkelsen delas med en besättning från RS Böda.

Hösten 2015 påbörjar Sjöräddningssällskapet projektet Gula Båtarna tillsammans med Schibsted Media Group som finansierar projektet via en insamling. Projektet syftar till att rädda liv på Egeiska havet i samband med den stora flyktingströmmen. Totalt har ca 3400 peroner omkommit på Medelhavet under 2015 innan projektet börjar och totalt undsätts drygt 1800 personer av Gula Båtarna fram till våren 2016. Totalt 6 personer från RS Käringön deltar i tvåveckorsperioder vid olika tillfällen (Micael Brodd, Jonas Smålander, Marcus Seidel, Petter Olsson, Maria Rehnberg och Anders Bagge). Då den numerärt största evakueringen av 145 personer sker, eftermiddagen 22:e februari 2016, är 3 personer från RS Käringön ombord på Rescue Postkodlotteriet som ombordtar 80 personer varav 10 spädbarn. Tjänstgöringen på Gula Båtarna har gett frivilliga från hela Sjöräddningssällskapet inklusive RS Käringön nyttiga erfarenheter att använda vid tjänstgöringen hemma i Sverige.

2016 - Den 6:e juni namngavs RS Käringöns nya sjöräddningsbåt, Rescue Sten A Olsson, på Käringön. Båten är donerad av Stena AB till minne av Sten Allan Olsson, som grundade bl.a. Stena Line, och är nummer 36 i Victoria klassen. Gudmor är Sten A Olssons dotter Madeleine Olsson Eriksson och båten kommer från och med dopet att vara i beredskap på Käringön.

2019

2019 blev ett stort och viktigt år, både för RS Käringön men också för Sjöräddningssällskapet som organisation.

Stationshuset som byggts under ett antal år invigs äntligen den 1 juni med ett stort antal besökare trots att vädret för en gångs skull inte var med oss.

Sjöräddningssällskapets nya båtklass samt den första båten i serien får sitt namn den 12 juli 2019 när en stor överraskning väntar alla anställda på Hallberg-Rassy-varvet vid 14.30. Då backas räddningsbåten in på planen där alla förväntansfullt väntar. En namngivning förrättas med stor pompa och ståt. Räddningsbåten får namnet Rescue Mai Rassy, donatorer är Christoph och Mai Rassy. Räddningsbåtsklassen får namnet Hallberg Rassy-klassen. Räddningsbåten körs sedan tillbaka till Swedeship Marine Djupviks varv och färdigställs under hösten. Båten levereras till stationen den 6 december. Den 12 juli samtidigt som Rescue Mai Rassy får sitt namn namnges också Rescuerunner Maisan som är däcksbåt till Mai Rassy.

Den 25 augusti var det dags för ytterligare en namngivning och en stor dag i Sjöräddningssällskapet Käringöns historia. Båt nummer 58 i Gunnel Larson-klassen får sitt namn vid bryggan ute på Käringön. Donator är Ivar Kjellberg Fastighets AB och båtens namn blir Rescue Hans Kjellberg.

Kvar på stationen sedan år 1916 finns loggböcker som vittnar om vilka uppdrag, inspektioner och övningar som utfördes för 100år sedan. Sjöräddningssällskapet i Bua kallades på den tiden för Lifbåtsmanskapet vid Båtfjorden. Båtfjorden är idag ett naturreservat som ligger mellan vår hemmahamn i Bua och Videbergs hamn vid Ringhals.

Stationens första räddningsbåt John Bernström byggdes vid Ängholmens båtvarv i Långedrag år 1909 och var i drift till och med år 1933. John Bernström var en drygt 9,4m lång och 2,5m bred roddlivbåt med plats för 10 åror. Det var först efter att John Bernström uttjänats som Livbåtsmanskapet vid Båtfjorden fick sin första motorlivbåt, Max Sievert. Max Sievert hade då tjänat i 15 år vid Kråkelunds livbåtsstation. Det var också Max Sievert som tillsammans med Wilhelm R. Lundgren deltog i den så omtalade räddningsauktionen strax sydväst om ön Nidingen då det brittiska ångfartyget Empire Tigachi strandade. Nidingen är en ö som ligger strax utanför vår hemmahamn Bua. I ett utdrag ur boken Nidingen skriven av Himler Carlsson 1946 s.132 kan man läsa följande om denna räddningsauktion ”Ingen annan än Max Sievert skulle kunna utföra denna räddning. Ingen annan båt hade vågat sig på företaget som var livsfarligt.” För denna räddningsauktion fick räddningsstationen sedermera ett tackbrev från det Brittiska konsulatet i januari 1947.

Nidingen var vid denna tid en mycket dyster plats. Troligen var den också den plats utefter Sveriges kust där det strandat flest fartyg och det största antalet sjöfolk gått förlorade. Det stora antalet sjöolyckor som föranleddes kring Nidingen var orsaken till att man först upprättade en särskild bärgningsstation som deltog i räddning av skeppsbrutna och som sedan kom att bli grunden för dagens Svenska livräddningssällskap som hade sin start i början av 1900-talet. Båtfjordens lifräddningsstation kom till då man sökte efter en lämplig plats i trakten kring Nidingen där man kunde lägga en motorlivbåt för att snabbt och lätt skulle kunna ta sig ut till vattnet kring Nidingen.

Idag ligger dåvarande Båtfjordens sjöräddningsstation istället i Buas fiskehamn, och benämns sjöräddningsstationen Bua. Vi är 30 st aktiva medlemmar på stationen, varav 21 st ingår i besättningen.

RS Buas båtar genom tiderna:

• 1909 - 1933 John Bernström
• 1933 - 1947 Max Sievert
• 1947 - 1987 Gunnar Karlsson
• 1987 -1995 Rolf Nilsson
• 1988 - 1992 Hjalmar A:son Tesch
• 1995 - Odd Fellow
• 2001 - 2015 Thorsten Brunius
• 2004 - 2015 Ola Hidefält
• 2015 - Klasa-Bertil Lindberg

*Faktan är hämtad ur en sammanställning av räddningsstationen Buas 100 första år i drift. Sammanställningen är gjord utav Johnny Gustafsson, Bua. Text författad för sjöräddningssällskapets hemsida av Sara Boholm, Bua.

– Blåljusen var jag redan van vid. Jag lockades av gemenskapen, naturen och möjligheten att få hjälpa till.

En kollega på sjukhuset var sjöräddare och hade berättat om verksamheten. Susanne bombarderade räddningsstationen i Hovås med mejl och fick till sist svar från den stationsansvarige.

– Det är klart att det finns en spänning i att larmet kan gå när som helst. Min erfarenhet från sjukvården gör att jag är ganska lugn och samlad när det blir skarpt läge. De yngre tror att uppdraget bara handlar om att åka snabbt med båt, men mesta tiden släpar man mest båten hit och dit, man lufsar runt och fixar med utrustningen och småpratar med kollegorna.

RS Hovås är en station med mycket att göra – 26 sjöräddningsuppdrag under sommaren i år.

– Vi får mycket uppskattning. Jag minns en man som gick på grund en bit utanför Långedrag i tät dimma för ett par år sedan. Det var utslagna tänder och spräckta ögonbryn och annat. Han var så oerhört tacksam och hörde av sig flera gånger efteråt och tackade oss. Han hade sällskap av en kvinna ombord, de var tydligen på blind date. Jag tror inte att det blev någon mer träff.

Efter 13 år är det tydligt att du trivs som frivillig sjöräddare. Finns det något som skulle kunna bli bättre?

– Jag hade önskat att det gick att få mer stöttning när det gäller utrustningen. Överlevnadsdräkten med pågjutna stövlar finns till exempel bara i storlek 42 på vår station. Jag förstår att man inte kan serva alla med skräddarsydda overaller, men jag har skostorlek 38 och måste varje gång välja om jag ska klampa runt i för stora stövlar ombord eller om jag ska ta mina egna.

Susanne Nyman, undersköterska, 50 år

Bor: Önnered, Västra Frölunda.
Familj: Två vuxna döttrar.
Station: RS Hovås
Antal år som sjöräddare: 13. Uppgifterna varierar mellan navigatör, däcksman och annat.
Det bästa med att vara sjöräddare: ”När man kommer ut på havet i mars–april, när det inte är så många båtar ute. Det är krispigt i luften och sälarna ligger på berghällarna. Då är livet härligt.”

Det var i sista sekunden.

– Efter så lång tid borde han ha varit stendöd, konstaterar Gunnar Gustafsson, en av de sjöräddare som räddade Lars Malmquist ur Kalmarsund den där blåsiga dagen i maj förra året. När de hittade honom hade han legat nästan tre timmar i det elvagradiga vattnet, den sista timmen simmande och hängande vid en åra.

Men Lars Malmquist klarade sig mirakulöst. Han är en erfaren seglare, men den här dagen, när han var ute och provseglade en optimistjolle han reparerat, var vinden för stark, båten slog runt och han hamnade i vattnet. Lars hade flytväst och vattentät telefon och lyckades ringa några vänner och tala in på mobilsvaret. Men sedan slutade skärmen att reagera på hans kalla och blöta fingrar.

– Jag stoppade telefonen i mössan och hörde hur den gick i gång av sig själv och spelade Spotify, men inget kunde jag göra, berättar Lars Malmquist.

Därför tog det ett tag innan hans vänner började leta efter honom. När de hittade hans båt hade Lars drivit ifrån den. Då ringde de 112 och RS Bergkvara fick larmet.

– Vi gick ut direkt och kunde snabbt räkna ut ungefär var vi skulle leta. Men ändå var det svårt att se honom, det blänkte mycket i solen, det blåste ordentligt och dessutom var hans flytväst blå, och då är det nästan omöjligt att se någon, berättar Gunnar Gustafsson.

Med sig i tankarna hade de också ett liknande larm som de åkt ut på ett och ett halvt år tidigare, på ungefär samma ställe. Då lyckades de inte rädda två personer i tid. Men denna gång gick det väl, och Lars Malmquist, kraftigt nedkyld och med köldkramper, kunde transporteras in till land där helikoptertransport till sjukhus väntade.

För sjöräddaren Stefan Ohlsson blev uppdraget dessutom speciellt. När de kom fram till Lars insåg han att personen i vattnet ju var en god vän.

– Det blev lite av en chock, medger han.

De tre sjöräddarna från Bergkvara tog emot priset på båtmässan Allt för Sjön med stor stolthet.

– Men vi är ju inte sjöräddare för att få priser utan för att rädda liv. Och det gjorde vi den här gången, och det är det bästa med alltihop, säger Filip Harryson.

Utmärkelsen Årets Sjöräddare är ett sätt att hylla frivilligheten, som har varit Sjöräddningssällskapets grundstomme ända sedan starten 1907. Önskas intervjuer med de frivilliga sjöräddarna, kontakta Emma Forseth, 031-7614001 eller 0708-726671.

TOTALT ANTAL INSATSER:

• 2015 - 43 st
• 2014 - 59 st
• 2013 - 48 st
• 2012 - 47 st
• 2011 - 53 st
• 2010 - 27 st

ANTAL RÄDDNINGSLARM:

• 2015 - 13 st
• 2014 - 25 st
• 2013 - 10 st
• 2012 - 13 st
• 2011 - 21 st
• 2010 - 15 st

ANTAL FÖREBYGGANDE SJÖRÄDDNINGSLARM:

• 2015 - 28 st
• 2014 - 29 st
• 2013 - 30 st
• 2012 - 25 st
• 2011 - 32 st
• 2010 - 12 st

ANTAL UPPDRAG FÖRSVUNNNA PERSONER, ÅT POLISEN:

• 2015 - 2 st
• 2014 - 5 st
• 2013 - 8 st
• 2012 - 9 st
• 2011 - 2 st
• 2010 - 1 st

Is-säsongen var kort, men några samövningar och patrulleringar hans med på b.la sjön Bunn ihop med svävaren från Visingsö samt på bilden ovan då vi var i Dalarna på sjön Siljan ihop med flera tusen personer på isen.

Vid två tillfällen under maj och juni månad samövade vi ihop med den nya Räddningshelikoptern.

Zinkgruvan Mining AB donerade en större summa pengar som gjorde det möjligt för oss att byta vår äldre dragbil till en modernare, säkrare, bränslesnålare samt starkare fordon för att kunna dra svävaren och RIB-båten. 

I juni månad hölls Sveriges första VM i triathlon i Motala. Under sim-momentet fanns Sjöräddningssällskapet på plats ihop med våra grannstationer Visingsö och Karlsborg.

I juli månad deltog vi från station Vadstena-Motala hos stationen Arkösund som firade 20 år som station. Detta gjordes ihop med andra aktörer samt ett antal andra av Sjöräddningssällskapets stationer. 

Utöver detta har stationen Vadstena-Motala deltagit på ett flertal arrangemang och hållit ett antal föredrag under året.

Nu drar vintersäsongen igång och svävaren är just nu den räddningsenhet som är operativ. 

På denna länk finns en filmlänk om oss.

Efter 10 år som ansvarig Uppsyningsman för stationen Vadstena-Motala har Erik Molander valt att lämna sin post eftersom han jobbar på annan ort. Erik har varit aktiv på stationen sedan 2004 och Uppsyningsman sedan 2006. Under tiden har stationen vuxit på många sätt genom fler räddningsenheter och stationen som tidigare endast fanns i Vadstena verkar nu även från Motala. Ny ledningsfunktion på stationen är ännu inte fastställd men vi hoppas ha en Ledningsgrupp som kan ta vid under våren.

Vi vill tacka alla er som donerat till SSRS Vadstena-Motala under året. Vi vill även passa på att tacka våra samverkanspartner så som SOS Alarm, Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Kommunala Räddningstjänster, Ambulanssjukvård och självfallet Sjöräddningscentralen JRCC, m.fl.

- Det är fantastiskt hedrande och roligt att ha fått den här utmärkelsen. Vi är väldigt glada för det, säger Pernilla Rosén, som var befälhavare ombord på räddningsbåten under insatsen.

Det var på eftermiddagen den 14 december som en privatperson hörde ett svagt rop på hjälp ute på Trälhavet norr om Resarö, och ringde till stationstelefonen där dagens jourhavande befälhavare Pernilla Rosén svarade.

- Jag förstod direkt att det var bråttom. Jag bad uppringaren att även larma 112 och ringde in min besättning. När larmet från sjöräddningscentralen kom var vi redan i båten.

De sökte av området varifrån ropen hade hörts med hjälp av radar, och snart föll sökarljusen på en tom båt. När de kom närmare såg besättningen en man som låg i vattnet och klamrade sig fast vid relingen. Han såg ut att vara på väg att tappa medvetandet, så ytbärgaren Krister Stark kastade sig genast i vattnet med en livboj och simmade fram till mannen. Efter hårt slit från besättningen lyckas man få upp den kraftigt nedkylda och då medvetslösa mannen i räddningsbåten och föra honom till land där ambulanshelikopter mötte upp.

- Känslan när vi fick upp honom och kunde svepa in honom i filtar var obeskrivligt skön, säger Krister Stark, som är relativt ny som frivillig sjöräddare och utförde ett av sina första skarpa uppdrag den här dagen.

Utmärkelsen Årets Sjöräddare är ett sätt att hylla frivilligheten, som har varit Sjöräddningssällskapets grundstomme ända sedan starten 1907. Sjöräddningssällskapets 2 000 frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt, året om. De ställer upp med sin tid för att alla som vistas utmed vår långa kust och i våra stora sjöar ska känna sig trygga. De frivilliga sjöräddarna medverkar i över 70 % av all sjöräddning i Sverige.

Önskas intervjuer med de frivilliga sjöräddarna vänligen kontakta Emma Forseth, 031-7614001 eller 0708-726671.

Stationen startades år 1999 och har aldrig haft så många utlarmningar som i år. En anledning till ökat antal uppdrag kan hänga ihop med det fina sommarvädret som var då ett flertal drunkningstillbud vid badplatser inträffade som vi larmades på. Några av de större händelserna under säsongen var när kanalbåten Juno gick på grund, samt när ett mindre flygplan hamnade upp och ner på Vättern. Flera rapporter om våra andra uppdrag/larm vi haft finns på vår lokala hemsida.

Under året som gått har vi flyttat in, i för oss nya lokaler där våra enheter kan förvaras. En enkel invigning av garaget skedde under året.

På denna filmlänk kan du se två av våra räddningsbåtar, klicka här.

TOTALT ANTAL INSATSER:

• 2014 - 59 st
• 2013 - 48 st
• 2012 - 47 st
• 2011 - 53 st
• 2010 - 27 st

ANTAL RÄDDNINGSLARM:

• 2014 - 25 st
• 2013 - 10 st
• 2012 - 13 st
• 2011 - 21 st
• 2010 - 15 st

ANTAL FÖREBYGGANDE SJÖRÄDDNINGSLARM:

• 2014 - 29 st
• 2013 - 30 st
• 2012 - 25 st
• 2011 - 32 st
• 2010 - 12 st

ANTAL UPPDRAG FÖRSVUNNNA PERSONER, ÅT POLISEN:

• 2014 - 5 st
• 2013 - 8 st
• 2012 - 9 st
• 2011 - 2 st
• 2010 - 1 st

Lite av vad som kommer hända 2015

• I början av året kommer vi byta ut motorn på vår ribbåt Rescue 930.
• Under året kommer vi sälja samt införskaffa en ny dragbil.
• Inflyttning i det nya hamnkontor som ska byggas i Vadstena. Vi kommer ha tillgång till en mindre lokal i huset vilket skapar ett flertal fördelar för oss.

Söker frivillig besättning till Vadstena

Våra räddningsbåtar utgår från Vadstena & Motala. Vi är dock i behov av fler frivilliga sjöräddare som kan bemanna räddningsbåtarna från Vadstena! Är du en av dem, eller kanske känner någon lämplig? Tveka inte på att kontakta oss: rs.vadstena@ssrs.se

Tack till er som stöder oss!

Vi vill passa på att tacka alla er som är med och stöder oss lokalt, såväl privatpersoner som organisationer och företag! Det är ni som gör det möjligt för oss att fortsätta rädda liv till sjöss!

Utöver den statistik som visas här under har stationen genomfört ett flertal övningar som inte är inräknade.

Under 2013 blev stationen av med sitt svävargarage, men nu ser det lovande ut för 2014 då en lösning snart tycks vara klar.

I slutet av säsongen gjordes en kort presentationsfilm av stationen i Vadstena-Motala som nu ligger att beskåda här.

TOTALT ANTAL INSATSER:

• 2013 - 48 st
• 2012 - 47 st
• 2011 - 53 st
• 2010 - 27 st

ANTAL RÄDDNINGSLARM:

• 2013 - 10 st
• 2012 - 13 st
• 2011 - 21 st
• 2010 - 15 st

ANTAL FÖREBYGGANDE SJÖRÄDDNINGSLARM:

• 2013 - 30 st
• 2012 - 25 st
• 2011 - 32 st
• 2010 - 12 st

ANTAL UPPDRAG FÖRSVUNNNA PERSONER, ÅT POLISEN:

• 2013 - 8 st
• 2012 - 9 st
• 2011 - 2 st
• 2010 - 1 st

Söker frivillig besättning till Vadstena

Våra räddningsbåtar utgår från Vadstena & Motala. Vi är dock i behov av fler frivilliga sjöräddare som kan bemanna räddningsbåtarna från Vadstena! Är du en av dem, eller kanske känner någon lämplig? Tveka inte på att kontakta oss: rs.vadstena@ssrs.se

De frivilliga sjöräddarna

På denna länk kan du se vilka de frivilliga sjöräddarna är som bemannar räddningsbåtarna i Vadstena-Motala, klicka här.

Filmklipp

Detta filmklipp har gjorts av Linköpings Långfärdsskridskoklubb (LLK) under en plurrningsövning 14 april 2013. Spola fram 4:25 minuter in i inslaget som du finner här. Filmklipp nummer 2 har några år på nacken, men visar hur det kan gå till vid upptagande av en person vid en dykolycka, se filmklippet här.