Den första båten i Emblad-klassen är donerad av Lembla AB. En donation som kom långt innan det fanns en färdig båt. 

– När vi inledde samtalen med donatorn fanns det ingen båt att visa. Vi hade en projektplan och han såg vår vision. Det är otroligt viktigt för vår utveckling att donatorer vågar satsa på våra projekt. Att vi får den finansieringen är något vi är väldigt stolta och tacksamma över, säger Lars Samuelsson, VD på Sjöräddningssällskapet.

Unik i sitt slag

Emblad-klassen är en del av en helt ny generation sjöräddningsbåtar, men när man ser den nya 12-metersbåten finns mycket att känna igen. Färgerna är desamma med den röda fendern som går runt hela båten, det vita skrovet och de gula hyttsidorna. Men annars är det mesta nytt. 

– Vi har använt kunskapen vi byggt upp under ett drygt sekel av utveckling och sjöräddning. I Emblad-klassen samlas ny och gammal kunskap för att göra något unikt. Det är bättre komfort, samma höga krav på prestation och samtidigt en markant förbättring i bränsleförbrukningen. Det känns jätteroligt att visa upp det första exemplaret för allmänheten, säger Jonas Carlsson, ansvarig för nybyggnation. 

Klassen är 4.3 ton lättare än den tidigare 12-metersklassen och tack vare den nya extra långa vattenlinjen kan bränsleförbrukningen sänkas med 30 procent. Dessutom är båten förberedd för hybriddrivlina när infrastrukturen tillåter.

Rescue Margareta Emblad, är den första räddningsbåten i Emblad-klassen och unik i sitt slag. Efter att hon genomgått noggranna vattentester kommer hon att placeras vid räddningsstationen i Skärhamn. Båten är utvecklad med frivilliga sjöräddare i fokus. Den är mer ergonomisk och utrustad med moderna system som är lätta att lära sig. Redo att bli en del av stationens livräddande flotta. 

Bernhard Ingelsson var en av de första helsvetsade stålräddningskryssarna. Hon byggdes 1944 av Hammarbyverken i Henriksdalshamnen i Stockholm och tjänstgjorde i Torekov 1945-1974. Båten kunde bryta is, vilket var till stor hjälp för fyrfolket på Halland Väderö och för fiskarna i Torekov.

I loggboken från 1966 kan vi läsa att man hela natten till den första februari sökte efter en båt med en person i Skälderviken och i gryningen fann man ”den saknade vid god vigör”. Båten bogserades till Arild. Klockan 12.45 var man åter i Torekov efter ett uppdrag på tjugo timmar. Från den tionde februari var Bernard Ingelsson ute och bröt is för fiskebåtarna flera gånger.

1974 flyttas Bernhard Ingelsson till Svanshall/Mölle eftersom det ansågs att kustbevakningen också skulle utföra sjöräddningsuppdrag. Stationen i Torekov lades ner.

Efter att ha varit i tjänst på flera andra stationer senare köptes Bernard Ingelsson 1996 av Sjöhistoriska museet och ligger numera på Galärvarvet i Stockholm.

Namnet Bernhard Ingelsson härrör från dåvarande VD:n för Rederi AB Kärnan, som 1916 tog initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin.

Bernhard Ingelssons blev 1902 VD för Rederi AB Kärnan i Helsingborg, som hade grundats 1897 och som bedrev trampfart med åtta ångfartyg. Han blev så småningom majoritetsägare i rederiet. År 1916 tog han initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin i Helsingborg. Han utnyttjade den svaga fartygskonjunkturen under första världskriget till att nybygga fartyg, vars beställare inte kunnat fullfölja inköpskontrakten. Fartygen användes i stor utsträckning för transporter av trä från Sverige till Storbritannien, med koks som returlast.

Bernhard Ingelsson var även ledamot i stadsfullmäktige i Helsingborg under många år. Han bidrog till finansieringen av Helsingborgs konserthus tillsammans med Erik Banck och Henry Dunker.

Livräddningskryssaren Bernhard Ingelsson från 1944 och lastfartyget M/S Bernhard Ingelsson från 1945 har fått sina namn efter honom.

Om stålkryssaren Bernhard Ingelsson

Levererades: 10 oktober 1944
Längd: 12,3 m
Bredd: 4,2 m
Motor: 60 hk Skandia typ 212 B
Segelarea 23,75 m² (storsegel och fock)

En ökning på fem procent i antalet sjöräddningsärenden jämfört med föregående år, kunde Sjöfartsverket berätta i sin statistik som kom under måndagen. Bakom ökningen stod larmen från fritidsbåtar. För den sifferintresserade kan Sjöräddningssällskapet visa på mer statistik från det gångna året.

Totalt uppgick utryckningarna för Sveriges frivilliga sjörädddare till sjöss till 6231. Där i gömmer sig 1191 (1104) räddningstjänstinsatser, då det föreligger en fara för liv och som i de allra flesta fall genomförs tillsammans med samverkspartners som Sjöfartsverket, Kustbevakningen eller kommunal räddningstjänst. 

De förebyggande utryckningarna uppgick för 2023 till 4193 (4396), det är insatser som görs till Sjöräddningssällskapets medlemmar för att hjälpa till innan läget blir akut. Därtill utförde Sjöräddningssällskapets frivilliga sjöräddare 851 (773) sjuktransporter, insatser som utförs tillsammans med landets regioner för att hjälpa skadade eller sjuka personer att snabbt få vård.

De vanligaste orsakerna till larm var motor-/propellerhaveri, drunkningstillbud och grundstötning. De regioner som stod för flest larm var Västkusten och Stockholmsregionen.

Utryckningar indelat på regioner

Antal räddningstjänstuppdrag, förebyggande utryckningar och sjuktransporter under 2023 och 2022 indelat på regioner.

Västkusten: 1849 (2017)

Stockholm: 1314 (1194)

Mälaren: 644 (655)

Östersjön: 560 (544)

Norrlandskusten: 399 (395)

Sydkusten: 311 (262)

Öresund: 288 (321)

Vänern: 237 (270)

Vättern: 236 (233)

Kalmarsund: 172 (154)

Insjöar: 166 (193)

Gotland: 55 (35)

Stationer med flest utryckningar

De tio stationerna med flest utryckningar under 2023. Antalet består av räddningstjänstuppdrag, förebyggande utryckningar och sjuktransporter.

Stockholm: 386 (364)

Dalarö: 363 (320)

Munsö/Ekerö: 334 (340)

Rörö: 263 (319)

Käringön: 264 (260)

Hovås: 255 (252)

Strömstad: 214 (254)

Möja: 224 (234)

Smögen: 208 (238)

Värmdö: 233 (142)