Alla som någon gång tvingat sig kvar i en dusch utan varmvatten kan föreställa sig hur kroppen reagerar när den utsätts för omedelbar kyla i form av riktigt kallt vatten. Pulsen ökar, andningen påverkas och man börjar flämta. Står du i duschkabinen kan du välja att uthärda den första stunden innan kroppen vant sig, eller vänta med duschen till dess att varmvattnet är tillbaka. För den som gått igenom isen eller trillat av en båt vintertid är alternativen färre. Flämtreflexen kan göra att man drunknar redan efter ett par sekunder

Så räddar du dig själv

Kom till ytan och andas luft

När du hamnar i vatten är den första utmaningen att komma upp till ytan och börja andas luft. Många drabbas av ofrivillig inandning, och förmågan att hålla andan försämras kraftigt. Väl vid ytan skall du ta det lugnt, särskilt om du dragit kallsupar. Flyt på flytvästen och hämta andan innan du kraftsamlar för att ta dig upp igen.

Gör upp en plan

När du lugnat ner dig en aning är det dags att orientera sig och göra upp en plan. Går det att ta sig upp ur vattnet – gör det. Går inte det – sikta på att hålla dig fast i något – bryggan, iskanten eller dylikt.

Använd dina händer

Händerna är det första som slutar fungera, så gör vad du måste med dem så snabbt som möjligt. Försök larma om du kan, dra åt flytvästens remmar, stäng igen kläderna och ta på huva. Försök påkalla uppmärksamhet med alla medel.

Använd ditt huvud

Om du är så nära land att du tror att du kan simma dit, tänk på att omdömet försämras snabbt av rädsla, stress och kyla. Formulera en plan så fort som möjligt och håll dig till den! Om du bedömer det som att det inte går att simma är det mycket bättre att ligga still och spara på energin än att ”göra ett försök”. Kylan kommer att göra dina rörelser svaga och simningen ineffektiv, vilket kan vara slöseri med livsviktigt energi.

Spara energi

Om du blir liggande i vattnet: spara på energi och skydda luftvägarna till varje pris. Ska du röra dig för att skapa värme – använd benen och inte armarna eftersom blod i armarna kyls snabbare än i benen.

Så hjälper du andra som hamnat i kallt vatten

Öppna luftvägarna

Det viktigaste är inte att få upp personen ur vattnet, utan att få upp luftvägarna. Kan du inte lyfta eller få upp personen ur vattnet, håll upp huvudet och ge inblåsningar redan i vattnet om personen inte andas själv.

Tänk på din egen säkerhet

Se över läget så att du inte själv hamnar i samma situation som den nödställde. Larma innan du vidtar några andra åtgärder.

Använd redskap

Använd något mellan dig och den drabbade så att du inte riskerar att dras ner i vattnet. Egentligen går det bra med vad som helst som den drabbade och du själv kan greppa om, en livboj är perfekt.

Håll upp huvudet

Kan du inte lyfta eller få upp personen ur vattnet, håll upp huvudet. Ge inblåsningar om personen inte andas själv. Om du ska lyfta upp någon: ta en jacka eller tröja och gör ett sling du kan lyfta i genom att trä plagget runt kroppen och under armarna, i stället för att dra direkt i händerna eller armarna. Var beredd på att personen plötsligt kan tappa taget eller svimma.

Övervaka tills sjukvårdare anländer

Om du får upp personen och denne är medvetslös: gör inblåsningar och följ den vanliga HLR-proceduren. Låt någon annan hämta filtar för att svepa in personen i. Om personen andas men är medvetslös eller kraftlös, lägg i stabilt sidoläge. Klipp bort blöta kläder och isolera med filtar eller annat du kommer åt. Övervaka tills sjukvårdare anländer.

Ta bort blöta kläder

Om personen kan gå, sitta, eller prata, så ta bort blöta kläder och isolera enligt ovan. Övervaka hela tiden och ge söt dryck hellre än varm. Om personen hostar eller verkar ansträngd bör den in till sjukhus för kontroll.

Vi har lämnat 2023 bakom oss och summerar ett sjöräddningsår av intensiva uppdrag och insamling till ny räddningsenhet. När vi går in i 2024 är vi ca 25 frivilliga sjöräddare på stationen som är redo att lämna kaj 15 minuter efter att larmet går. Allt för att skapa en trygghet i vårt normala farvatten runt Hallands Väderö, Skälderviken och Laholmsbukten men kan sträcka sig betydligt längre.

Våra uppdrag under 2023 

Under år 2023 genomförde vi totalt 50 utryckningar. Av dessa var 16 sjöräddningsuppdrag och 34 förebyggande utryckningar. Vi har också lämnat kaj för övning 57 gånger. Vill du läsa mer om våra uppdrag kan du se RS Torekovs larmrapporter här. Här nedan kommer ett urval.

Nödsändare - Brand i båt

2023-06-20 kl. 14.03 

Under färden mot haveristens båt ser vi två explosioner med stora eldflammor, vilket troligtvis var gasolflaskorna ombord som exploderade. Samtidigt får vi information om att den drabbade personen har satt sig i säkerhet i sin livbåt. En förbipasserande båt har föredömligt tagit hand om haveristen. Räddningsledaren ger oss i uppdrag att lokalisera båten och föra över personen till vår båt för att transportera personen till väntande ambulanspersonal i Torekov. När vi anländer till Torekov hamn möter ambulanspersonalen upp och genomför en noggrann kontroll av den drabbade. De konstaterar att personen mår relativt bra, även om hen är mycket chockad och stressad. Vi tar gemensamt med personen in i stationshuset för att ge lugn och trygghet. Allt slutar väl.

Roderhaveri i Skälderviken

2023-07-01 kl. 12.39

Mitt under ett pågående medlemsuppdrag ringer en annan medlem som har fått roderhaveri på sin båt i Skälderviken. Vi kollar av läget men eftersom det inte var akut fortsätter vi med befintligt uppdrag och färdigställer det i sin helhet. 45 minuter efter att andra medlemmen ringt in kan vi gå mot positionen cirka 9 distans bort. På plats kollar vi av besättningen. Det gungar och går lite sjö, men alla ombord mår bra. Vi kopplar upp och bogserar cirka 4 distans till haveristens hemmahamn i Skälderviken. I hamn är besättningen glada och tacksamma för vår hjälp, den minsta har varit glad och på topp hela resan så han avlönas med en Nallebjörn från oss.

Prio 1 Sjuktransport Väderön

2023-08-03 kl. 06.33

Larm från Sjö- och Flygräddningscentralen (JRCC) angående sjuktransport från Hallands Väderö inkommer kl 06.33. Vi tar med Ambulanspersonal i Rescue Gripen och kör skyndsamt mot Sandhamn. Nisse som jobbar på Väderön och är frivillig sjöräddare anmälde sig att köra fyrhjuling vid behov, det visade sig vara väldigt passande då patienten fanns i närheten av Fyren. Transport till Sandhamn med fyrhjuling sedan vidare med Rescue Gripen till hamnen i Torekov.

Kapsejsad båt Laxvik

2023-08-06 kl. 15.05

Larm från JRCC om kapsejsad båt och behov av hjälp med kustnära sök efter försvunna personer. Vid ankomst till den kapsejsade båten hade alla tre ombord påträffats av Räddningstjänsten Halmstad och av Rescue Hans Laurin samt SAR helikopter. Vår uppgift efter samråd med Polisen blev att ta loss den uppochnervända båten från fiskenätet den satt fast i. Efter lossdragning lämnade vi över båten till HMS Lindeskär för bogsering till Halmstad.

Nattbogsering

2023-08-14 kl. 22.20 

Förebyggande utryckning sex distans väster om Hallands Väderö. Kl 22.20 blir vi kontaktade av en medlem som har roderhaveri och driver mitt i farleden mellan Danmark och Sverige. Vi påbörjar bogsering och säker kurs mot Torekov. Framme i trygg hamn kl. 01.40.

Ny räddningsbåt på gång 

Året 2023 har präglats av flertalet sjöräddningsuppdrag, medlemsuppdrag samt många övningar. Förutom att driva vår verksamhet så har vi jobbat med insamlingen till vår nya räddningsbåt vilket har varit lyckosamt. Genom generösa donationer från lokala företag, stiftelser och familjer så är vi på god väg att nå målet.

Vår nya räddningsbåt kommer tillsammans med övriga enheter och utrustning på stationen hjälpa oss att hålla en hög sjöräddningsservice runt Bjäres kuster och närliggande vatten under många år framöver.

Ge en gåva eller din tid till stationen

Vi är alltid i behov fler frivilliga sjöräddare för att kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt. Vill du bidra med din tid kan du bli frivillig sjöräddare hos oss. Du kan läsa mer om vad det innebär att vara frivillig på den här sidan. Du kan även hjälpa oss med insamlingen till vår nya räddningsbåt. Kontakta oss på rs.torekov@ssrs.se eller ring på 070-580 81 41 för att få mer information. 

Tack till alla som har stöttat oss 2023 

Slutligen vill vi passa på att tacka alla medlemmar, vänfamiljer, sponsorer och samarbetspartners för att ni fortsätter att stötta oss. 

Den största donationen

Den mest ovärderliga donation RS Torekov får är tiden och engagemanget från alla frivilliga sjöräddare på Bjärehalvön. Vi glömmer inte heller den tid våra familjer låter oss lägga ner i vår verksamhet. Att få ihop familjepusslet är inte alltid lätt och vi vet att det krävs extra förståelse från familjen att kunna vara verksam i Sjöräddningssällskapet. Ett extra stort och varmt tack till dem.

Isen kan vara förrädisk. Genom att ha rätt utrustning och att lära sig om hur isen kan förändras har en kommit långt för att undvika olyckor på isen. Men risken att isen gå sönder finns alltid och det är därför viktigt att veta hur du ska agera om du går igenom isen, eller om någon annan skulle göra det. 

Så gör du om du går igenom isen 

Vänd dig åt hållet du kom ifrån

Du vill försöka komma upp från det hållet som du kom ifrån. Där vet du att det finns is som håller. Befinner du dig nära land kan du istället försöka ta dig dit.   

Behåll lugnet

Får du ner andningen och kan behålla lugnet blir du mer klartänkt och kan på ett metodiskt sätt ta dig an nästa steg. 

Ropa, använd visselpipan eller ring 112 för att påkalla hjälp 

Nu är det bra att påkalla uppmärksamhet. Du kan ropa, men lättast är att använda en visselpipa. Rent undermedvetet kommer du dessutom ta djupare andetag när du har en visselpipa i munnen. 

Vid behov, ring 112. Det är alltid bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Du kan alltid ringa tillbaka och berätta att faran är över. 

Använd isdubbar för att ta dig upp 

Ta loss isdubbarna från fästena och arbeta metodiskt för att komma upp. Behåll handskarna på. Sätt i båda dubbarna, cykla baklänges med benen för att få upp rumpan och åla dig upp. Ta inte ett stort tag utan försök att arbeta nära kroppen med isdubbarna.

Håll dig på mage 

För att vara säker på att isen håller är det viktigt att du inte reser dig upp direkt när du kommit upp ur vaken. Åla dig istället bort från det svaga området.

Byt om 

Om du har med dig ett torrt ombyte är det nu en bra idé att ta dig till en vindskyddad plats för att byta om. Har du inget ombyte bör så snabbt som möjligt komma in i värmen efter som de blöta kläderna gör dig snabbt hypoterm. Finns det ingen varm plats inom räckhåll kontakta 112.

Så gör du om någon annan går igenom isen  

Ring 112 

Om du ser någon gå igenom isen är det viktigt att du så fort som möjligt larmar 112. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Det går alltid att ringa och berätta att faran är över. 

Närma dig vaken

Grundregeln är att närma dig vaken från samma håll som den nödställde. Detta för att minska risken för att isen ska brista för dig.  

Flythjälp 

Ta med dig flythjälp eller se till att du är säkrad bakåt. Det är viktigt att du inte riskerar din egen säkerhet. 

Ta med dig något långt 

Om du har möjlighet är det bra att ta med sig något långt som den nödställde kan ta tag i. Detta kan vara en räddningslina, ispik, stav eller en trädgren. På så vis kan du behålla avstånd från vaken. 

Kastar du en räddningslina, tänk på att kasta den långt förbi personen vaken för att sedan genom sidoförflyttning få den närmare personen. 

Sträck inte fram handen 

När du räddar någon ur en isvak är det viktigt att du inte sträcker fram din egen hand. Gör du det är det stor risk att du själv hamnar i vattnet. Dessutom finns det risk att isen brister igen av bådas gemensamma tyngd om du får upp personen ur vaken.  

Ta det lugnt 

Tänk på din egen säkerhet och ta det lugnt. Det underlättar både för dig själv och den nödställde.  

Den bästa säkerheten är förebyggande 

Att falla igenom isen kan vara en obehaglig upplevelse, men med rätt kunskap och förberedelse kan både du och dina nära hantera situationen säkert.   

Viktigt att komma ihåg är att den bästa säkerheten börjar med förebyggande åtgärder. Undvik osäkra isar och ha alltid lämplig utrustning och kunskap för nödsituationer. Genom att följa dessa råd säkerställer vi att våra vinteraktiviteter förblir härliga och framför allt säkra. 

Fler artiklar om issäkerhet

På vår sida om issäkerhet kan du hitta fler artiklar om hur du håller dig säker på isen. Här ser du alla artiklar om issäkerhet.

När vintern omvandlar vatten till is är det många som lockas ut för en stunds skridskoåkning, isfiske, eller annan vinteraktivitet. Men isarna kan vara förrädiska och lugnet kan snabbt skiftas till en mer allvarlig situation. För att säkerställa en trygg och njutbar upplevelse är det viktigt att du förbereder dig och tar med dig rätt utrustning på isen. Utöver rätt utrustning bör du även ha koll på hur du räddar dig själv och andra om isen brister. 

I denna artikel går vi, tillsammans med isexperten och skridskoentusiasten Jonas Ettemo, igenom de grundläggande säkerhetsutrustningarna som du bör ha med dig, oavsett om du är erfaren eller nybörjare. 

– Ett plurr behöver inte vara så dramatiskt om man ser till att alltid rätt utrustning, sällskap och, framför allt, vet vad man ska göra, säger Jonas. 

Ispik

En ispik är ett verktyg för alla som befinner sig på isen. Den används för att ge en pålitlig bedömning av isens bärighet och kvalité. Genom att använda en ispik kan du minska risken för olyckor genom att identifiera områden där isen kan vara otillräcklig för att bära din vikt.

Att använda en skidstav i stället för en ispik är inte att rekommendera. Längst ut på ispiken sitter en rostfri stålspets som används för att penetrera isen. Till skillnad från en skidstav är ispiken även tyngre och flyter. 

Så använder du en ispik 

1. Närma dig det område du vill undersöka. 
2. Använd ispiken genom att hugga mot isytan och observera hur isen reagerar på dessa slag.
3. Om piken går igenom isen och en svag ström av vatten kommer upp genom hålet, är det ett tecken på att isen är för tunn och inte säker att beträda.
4. Om isen inte ger vika efter några hugg, indikerar det att den är tillräckligt tjock för att fortsätta framåt.

Isdubbar

Isdubbar ska sitta högt upp och utanför kragen på jackan. Om de sitter för långt ned riskerar de att skada dig i ansiktet ifall du faller. För att veta om dubbarna sitter bra kan du testa att böja dig fram, om isdubbarna hamnar framför ditt ansikte är de för lågt placerade. Ändarna på isdubbarna ska peka ut från ansiktet och snöret/bandet ska gå utanför kragen. 

På isdubbarna ska det finnas en visselpipa av plast. Det är viktigt att det inte är en visselpipa med en kula som kan frysa fast. I vår webbshop kan du hitta isdubbar som fyller dessa krav och som används av våra frivilliga sjöräddare. 

För att du ska vara trygg när du väl behöver använda dubbarna är det bra att du tränar på hur du ska göra. 

Ta dig upp med hjälp av isdubbar

1. Ta loss dubbarna och håll dem nära dig. 
2. Slå ner dem hårt i isen, försök komma upp på armbågarna och åla dig upp ur vaken med små steg. Tar du för stora tag blir det mycket friktion mellan dig och iskanten vilket kan göra det svårare. 
3. Åla dig framåt och ta hjälp av knäna tills hela kroppen är uppe på isen. 

Räddningslina

Med en räddningslina kan du hjälpa en kompis upp ur vattnet, eller få hjälp av en kompis att komma upp. Räddningslinan kastas antingen av dig mot någon annan eller till dig från någon annan. 

Räddningslinan ska kunna flyta och ha en tyngd som gör att den går att kasta långt. I CE-märkta räddningslinor måste linan vara minst 24 meter. Det är viktigt att linan är lättåtkomlig så att du snabbt kan komma åt den. Fäst den gärna utanpå din ryggsäck så att du kan ta loss och kasta linan utan att behöva ta av dig ryggsäcken. 

Kasta räddningslinan

1. Ta fram räddningslinan som du har placerat lättillgängligt. 
2. Kasta linan så långt du kan, du vinner ingenting på ett kort kast. Om du kastar mot någon som ligger i vattnet ska linan kastas förbi personen. 
3. Kastar du snett kan du genom sidoförflyttning få linan att komma närmre den nödställda. 
4. Koppla fast linan och invänta svar från personen som ska dras upp.

Mobiltelefon i vattentätt fodral

Om olyckan är framme ska du enkelt kunna kalla på hjälp. Lägg telefonen i ett vattentätt mobilfodral så att den inte blir blöt. Den som själv kan slå larm har störst chans att bli räddad. Eftersom batteriet i din mobil är känsligt mot kyla kan den även läggas i en neopren- eller dunficka för att batteriet inte ska ta slut, innan du lägger den i vattentätt fodral. 

Flythjälp

Flytväst, räddningsväst eller torrdräkt är bäst men det fungerar även att ha en ryggsäck med ombyte i en vattentät påse. Ryggsäcken ska ha midjerem och grenband för att minska risken att den åker upp utan att lyfta dig. Samma princip som en flytväst.

Ombyte

Det är alltid bra att snabbt kunna få på sig torra kläder om olyckan varit framme. Se till att ha en vattentät påse där du förvarar kläderna. Ha alltid ett ombyte med dig ut på isen för att snabbt kunna byta om ifall du går igenom. 

Karta

Ska du åka eller gå längre sträckor på isen kan det vara bra att ha med sig en karta. Även om du har karta i mobilen med så kan batteri ta slut. Utifrån kartan kan du på förhand räkna ut var isen kan vara lurig. 

Fika

Självklart är det viktigt att du har en trevlig stund på sjön. Ta med en termos med varmt kaffe för att stanna upp och njuta lite emellanåt. Dricker du inte kaffe funkar varmt te lika bra. 

Har du med dig allt det här på din tur på sjön är du trygg och kan njuta av en härlig stund i det kalla vädret. 

Mer om issäkerhet

På vår sida om issäkerhet kan du hitta fler artiklar om hur du håller dig säker på isen. Här ser du alla artiklar om issäkerhet.

Det är skillnad på is och is. En 20 cm tjock is kan vara mindre hållbar än en is på 5 cm. Allt beror på vilken kvalité och struktur isen har. För att du ska kunna vara säker på isen är det viktigt att du förstår hur den beter sig. Vi har pratat med isexperten Jonas Ettemo som hjälper oss att reda ut hur isen beter sig, hur du bedömer den, var den är svagare och några tumregler på hur tjock isen bör vara.

Innan du beger dig ut på isen bör du även se till att du ha rätt utrustning, samt att du vet hur du ska agera om du eller någon i ditt sällskap trillar igenom isen. 

Hur bedömer man isen?

Att lära sig bedöma isens bärighet är svårt. Det går att läsa sig till en viss kunskap men det är först när man är ute på isen och testar kunskapen i praktiken som man verkligen lär sig. 

– Det finns inget enkelt svar på vad som är bra och vad som är dålig is. Det viktigaste när du är ute är att vara medveten om riskerna och förstå hur isen beter sig. Ju mer du vistas på den desto bättre lär du känna den, säger Jonas. 

– Om du lär dig att känna till en svaghet, se en svaghet, se en trolig orsak och se en misstänkt förändring i isen är du på god väg att till att få en säkrare tur på isen, fortsätter han. 

Känna till en svaghet

Innan du ger dig ut på sjön kan det vara bra att lära känna området. Planera din utflykt, prata med den lokala skridskoklubben eller fråga dig runt på lokala forum. Är det ett ställe du ofta besöker kanske du till och med vet var isen ofta är tunn. Om du aldrig varit där tidigare kan du fråga folk i området om de känner till några ställen du bör undvika. 

Finns det sjökort eller kartor över området är det ett bra sätt att få lokalkännedom. Studera sjökortet för att ta reda på var grunden finns och hitta ställen där isen kan tänkas vara tunnare. 

Se en svaghet

Det är också viktigt att hålla koll på isen och dess struktur. En ny is är ofta knottrig och inte lika hållbar men efter ett par dygn, när den tjocknat till, brukar den bli slät. 

Dock kan det vara svårt att upptäcka en svaghet i isen när snön ligger. Då får du använda din ispik för att kontrollera isens bärighet. 

Se en trolig orsak

Går du genom isen finns det nästan alltid en trolig orsak till varför isen är tunn just där. Längre ner på sidan finns en ramsa som du bör lägga på minnet för att minnas isens svagaste ställen. 

Se misstänkt förändring i isen

Isen förändras hela tiden. Genom att se förändringar i isen kan du upptäcka dess lurigheter. När du ser något som avviker finns två val – Antingen åker du fram och kollar hur hållbar isen är med ispiken eller så åker du åt ett annat håll. 

Här är isen svagare

Utöver att hålla koll på isen finns det några ställen där den ofta är svagare. Det finns en bra ramsa som du bör lägga på minnet som går så här: 

Vid sund, grund, brunn, 
inlopp, utlopp, avlopp, 
udde, råk, ränna, 
bro, brygga och i vass
är isen ofta kass!

Generellt sett är isen svagare i skärgårdar och hav än de är i insjöar. Det beror främst på konstanta strömväxlingar som orsakas av vattenståndsförändringar.

När du är ute på isen bör du se upp för till- och frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. På det här ställena är isen ofta mycket svag. Samma sak gäller vid broar, bryggor och vass.

Du bör även hålla koll på råkar, vilket är kraftiga sprickor i isen, vindbrunnar samt båtrännor. 

Hur tjock ska isen vara?

Det finns inget enkelt svar på hur tjock isen ska vara. Det är väldigt många parametrar som påverkar isens bärighet. En fem cm tjock is kan vara starkare än en is som är två dm tjock.

En vanlig tumregel och den gängse rekommendationen brukar dock vara att tio centimeter tjock is håller för drygt 1 ton för varje kvadratmeter.