Den första båten i Emblad-klassen är donerad av Lembla AB. En donation som kom långt innan det fanns en färdig båt. 

– När vi inledde samtalen med donatorn fanns det ingen båt att visa. Vi hade en projektplan och han såg vår vision. Det är otroligt viktigt för vår utveckling att donatorer vågar satsa på våra projekt. Att vi får den finansieringen är något vi är väldigt stolta och tacksamma över, säger Lars Samuelsson, VD på Sjöräddningssällskapet.

Unik i sitt slag

Emblad-klassen är en del av en helt ny generation sjöräddningsbåtar, men när man ser den nya 12-metersbåten finns mycket att känna igen. Färgerna är desamma med den röda fendern som går runt hela båten, det vita skrovet och de gula hyttsidorna. Men annars är det mesta nytt. 

– Vi har använt kunskapen vi byggt upp under ett drygt sekel av utveckling och sjöräddning. I Emblad-klassen samlas ny och gammal kunskap för att göra något unikt. Det är bättre komfort, samma höga krav på prestation och samtidigt en markant förbättring i bränsleförbrukningen. Det känns jätteroligt att visa upp det första exemplaret för allmänheten, säger Jonas Carlsson, ansvarig för nybyggnation. 

Klassen är 4.3 ton lättare än den tidigare 12-metersklassen och tack vare den nya extra långa vattenlinjen kan bränsleförbrukningen sänkas med 30 procent. Dessutom är båten förberedd för hybriddrivlina när infrastrukturen tillåter.

Rescue Margareta Emblad, är den första räddningsbåten i Emblad-klassen och unik i sitt slag. Efter att hon genomgått noggranna vattentester kommer hon att placeras vid räddningsstationen i Skärhamn. Båten är utvecklad med frivilliga sjöräddare i fokus. Den är mer ergonomisk och utrustad med moderna system som är lätta att lära sig. Redo att bli en del av stationens livräddande flotta. 

Bernhard Ingelsson var en av de första helsvetsade stålräddningskryssarna. Hon byggdes 1944 av Hammarbyverken i Henriksdalshamnen i Stockholm och tjänstgjorde i Torekov 1945-1974. Båten kunde bryta is, vilket var till stor hjälp för fyrfolket på Halland Väderö och för fiskarna i Torekov.

I loggboken från 1966 kan vi läsa att man hela natten till den första februari sökte efter en båt med en person i Skälderviken och i gryningen fann man ”den saknade vid god vigör”. Båten bogserades till Arild. Klockan 12.45 var man åter i Torekov efter ett uppdrag på tjugo timmar. Från den tionde februari var Bernard Ingelsson ute och bröt is för fiskebåtarna flera gånger.

1974 flyttas Bernhard Ingelsson till Svanshall/Mölle eftersom det ansågs att kustbevakningen också skulle utföra sjöräddningsuppdrag. Stationen i Torekov lades ner.

Efter att ha varit i tjänst på flera andra stationer senare köptes Bernard Ingelsson 1996 av Sjöhistoriska museet och ligger numera på Galärvarvet i Stockholm.

Namnet Bernhard Ingelsson härrör från dåvarande VD:n för Rederi AB Kärnan, som 1916 tog initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin.

Bernhard Ingelssons blev 1902 VD för Rederi AB Kärnan i Helsingborg, som hade grundats 1897 och som bedrev trampfart med åtta ångfartyg. Han blev så småningom majoritetsägare i rederiet. År 1916 tog han initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin i Helsingborg. Han utnyttjade den svaga fartygskonjunkturen under första världskriget till att nybygga fartyg, vars beställare inte kunnat fullfölja inköpskontrakten. Fartygen användes i stor utsträckning för transporter av trä från Sverige till Storbritannien, med koks som returlast.

Bernhard Ingelsson var även ledamot i stadsfullmäktige i Helsingborg under många år. Han bidrog till finansieringen av Helsingborgs konserthus tillsammans med Erik Banck och Henry Dunker.

Livräddningskryssaren Bernhard Ingelsson från 1944 och lastfartyget M/S Bernhard Ingelsson från 1945 har fått sina namn efter honom.

Om stålkryssaren Bernhard Ingelsson

Levererades: 10 oktober 1944
Längd: 12,3 m
Bredd: 4,2 m
Motor: 60 hk Skandia typ 212 B
Segelarea 23,75 m² (storsegel och fock)

En ökning på fem procent i antalet sjöräddningsärenden jämfört med föregående år, kunde Sjöfartsverket berätta i sin statistik som kom under måndagen. Bakom ökningen stod larmen från fritidsbåtar. För den sifferintresserade kan Sjöräddningssällskapet visa på mer statistik från det gångna året.

Totalt uppgick utryckningarna för Sveriges frivilliga sjörädddare till sjöss till 6231. Där i gömmer sig 1191 (1104) räddningstjänstinsatser, då det föreligger en fara för liv och som i de allra flesta fall genomförs tillsammans med samverkspartners som Sjöfartsverket, Kustbevakningen eller kommunal räddningstjänst. 

De förebyggande utryckningarna uppgick för 2023 till 4193 (4396), det är insatser som görs till Sjöräddningssällskapets medlemmar för att hjälpa till innan läget blir akut. Därtill utförde Sjöräddningssällskapets frivilliga sjöräddare 851 (773) sjuktransporter, insatser som utförs tillsammans med landets regioner för att hjälpa skadade eller sjuka personer att snabbt få vård.

De vanligaste orsakerna till larm var motor-/propellerhaveri, drunkningstillbud och grundstötning. De regioner som stod för flest larm var Västkusten och Stockholmsregionen.

Utryckningar indelat på regioner

Antal räddningstjänstuppdrag, förebyggande utryckningar och sjuktransporter under 2023 och 2022 indelat på regioner.

Västkusten: 1849 (2017)

Stockholm: 1314 (1194)

Mälaren: 644 (655)

Östersjön: 560 (544)

Norrlandskusten: 399 (395)

Sydkusten: 311 (262)

Öresund: 288 (321)

Vänern: 237 (270)

Vättern: 236 (233)

Kalmarsund: 172 (154)

Insjöar: 166 (193)

Gotland: 55 (35)

Stationer med flest utryckningar

De tio stationerna med flest utryckningar under 2023. Antalet består av räddningstjänstuppdrag, förebyggande utryckningar och sjuktransporter.

Stockholm: 386 (364)

Dalarö: 363 (320)

Munsö/Ekerö: 334 (340)

Rörö: 263 (319)

Käringön: 264 (260)

Hovås: 255 (252)

Strömstad: 214 (254)

Möja: 224 (234)

Smögen: 208 (238)

Värmdö: 233 (142)

Alla som någon gång tvingat sig kvar i en dusch utan varmvatten kan föreställa sig hur kroppen reagerar när den utsätts för omedelbar kyla i form av riktigt kallt vatten. Pulsen ökar, andningen påverkas och man börjar flämta. Står du i duschkabinen kan du välja att uthärda den första stunden innan kroppen vant sig, eller vänta med duschen till dess att varmvattnet är tillbaka. För den som gått igenom isen eller trillat av en båt vintertid är alternativen färre. Flämtreflexen kan göra att man drunknar redan efter ett par sekunder

Så räddar du dig själv

Kom till ytan och andas luft

När du hamnar i vatten är den första utmaningen att komma upp till ytan och börja andas luft. Många drabbas av ofrivillig inandning, och förmågan att hålla andan försämras kraftigt. Väl vid ytan skall du ta det lugnt, särskilt om du dragit kallsupar. Flyt på flytvästen och hämta andan innan du kraftsamlar för att ta dig upp igen.

Gör upp en plan

När du lugnat ner dig en aning är det dags att orientera sig och göra upp en plan. Går det att ta sig upp ur vattnet – gör det. Går inte det – sikta på att hålla dig fast i något – bryggan, iskanten eller dylikt.

Använd dina händer

Händerna är det första som slutar fungera, så gör vad du måste med dem så snabbt som möjligt. Försök larma om du kan, dra åt flytvästens remmar, stäng igen kläderna och ta på huva. Försök påkalla uppmärksamhet med alla medel.

Använd ditt huvud

Om du är så nära land att du tror att du kan simma dit, tänk på att omdömet försämras snabbt av rädsla, stress och kyla. Formulera en plan så fort som möjligt och håll dig till den! Om du bedömer det som att det inte går att simma är det mycket bättre att ligga still och spara på energin än att ”göra ett försök”. Kylan kommer att göra dina rörelser svaga och simningen ineffektiv, vilket kan vara slöseri med livsviktigt energi.

Spara energi

Om du blir liggande i vattnet: spara på energi och skydda luftvägarna till varje pris. Ska du röra dig för att skapa värme – använd benen och inte armarna eftersom blod i armarna kyls snabbare än i benen.

Så hjälper du andra som hamnat i kallt vatten

Öppna luftvägarna

Det viktigaste är inte att få upp personen ur vattnet, utan att få upp luftvägarna. Kan du inte lyfta eller få upp personen ur vattnet, håll upp huvudet och ge inblåsningar redan i vattnet om personen inte andas själv.

Tänk på din egen säkerhet

Se över läget så att du inte själv hamnar i samma situation som den nödställde. Larma innan du vidtar några andra åtgärder.

Använd redskap

Använd något mellan dig och den drabbade så att du inte riskerar att dras ner i vattnet. Egentligen går det bra med vad som helst som den drabbade och du själv kan greppa om, en livboj är perfekt.

Håll upp huvudet

Kan du inte lyfta eller få upp personen ur vattnet, håll upp huvudet. Ge inblåsningar om personen inte andas själv. Om du ska lyfta upp någon: ta en jacka eller tröja och gör ett sling du kan lyfta i genom att trä plagget runt kroppen och under armarna, i stället för att dra direkt i händerna eller armarna. Var beredd på att personen plötsligt kan tappa taget eller svimma.

Övervaka tills sjukvårdare anländer

Om du får upp personen och denne är medvetslös: gör inblåsningar och följ den vanliga HLR-proceduren. Låt någon annan hämta filtar för att svepa in personen i. Om personen andas men är medvetslös eller kraftlös, lägg i stabilt sidoläge. Klipp bort blöta kläder och isolera med filtar eller annat du kommer åt. Övervaka tills sjukvårdare anländer.

Ta bort blöta kläder

Om personen kan gå, sitta, eller prata, så ta bort blöta kläder och isolera enligt ovan. Övervaka hela tiden och ge söt dryck hellre än varm. Om personen hostar eller verkar ansträngd bör den in till sjukhus för kontroll.

Vi har lämnat 2023 bakom oss och summerar ett sjöräddningsår av intensiva uppdrag och insamling till ny räddningsenhet. När vi går in i 2024 är vi ca 25 frivilliga sjöräddare på stationen som är redo att lämna kaj 15 minuter efter att larmet går. Allt för att skapa en trygghet i vårt normala farvatten runt Hallands Väderö, Skälderviken och Laholmsbukten men kan sträcka sig betydligt längre.

Våra uppdrag under 2023 

Under år 2023 genomförde vi totalt 50 utryckningar. Av dessa var 16 sjöräddningsuppdrag och 34 förebyggande utryckningar. Vi har också lämnat kaj för övning 57 gånger. Vill du läsa mer om våra uppdrag kan du se RS Torekovs larmrapporter här. Här nedan kommer ett urval.

Nödsändare - Brand i båt

2023-06-20 kl. 14.03 

Under färden mot haveristens båt ser vi två explosioner med stora eldflammor, vilket troligtvis var gasolflaskorna ombord som exploderade. Samtidigt får vi information om att den drabbade personen har satt sig i säkerhet i sin livbåt. En förbipasserande båt har föredömligt tagit hand om haveristen. Räddningsledaren ger oss i uppdrag att lokalisera båten och föra över personen till vår båt för att transportera personen till väntande ambulanspersonal i Torekov. När vi anländer till Torekov hamn möter ambulanspersonalen upp och genomför en noggrann kontroll av den drabbade. De konstaterar att personen mår relativt bra, även om hen är mycket chockad och stressad. Vi tar gemensamt med personen in i stationshuset för att ge lugn och trygghet. Allt slutar väl.

Roderhaveri i Skälderviken

2023-07-01 kl. 12.39

Mitt under ett pågående medlemsuppdrag ringer en annan medlem som har fått roderhaveri på sin båt i Skälderviken. Vi kollar av läget men eftersom det inte var akut fortsätter vi med befintligt uppdrag och färdigställer det i sin helhet. 45 minuter efter att andra medlemmen ringt in kan vi gå mot positionen cirka 9 distans bort. På plats kollar vi av besättningen. Det gungar och går lite sjö, men alla ombord mår bra. Vi kopplar upp och bogserar cirka 4 distans till haveristens hemmahamn i Skälderviken. I hamn är besättningen glada och tacksamma för vår hjälp, den minsta har varit glad och på topp hela resan så han avlönas med en Nallebjörn från oss.

Prio 1 Sjuktransport Väderön

2023-08-03 kl. 06.33

Larm från Sjö- och Flygräddningscentralen (JRCC) angående sjuktransport från Hallands Väderö inkommer kl 06.33. Vi tar med Ambulanspersonal i Rescue Gripen och kör skyndsamt mot Sandhamn. Nisse som jobbar på Väderön och är frivillig sjöräddare anmälde sig att köra fyrhjuling vid behov, det visade sig vara väldigt passande då patienten fanns i närheten av Fyren. Transport till Sandhamn med fyrhjuling sedan vidare med Rescue Gripen till hamnen i Torekov.

Kapsejsad båt Laxvik

2023-08-06 kl. 15.05

Larm från JRCC om kapsejsad båt och behov av hjälp med kustnära sök efter försvunna personer. Vid ankomst till den kapsejsade båten hade alla tre ombord påträffats av Räddningstjänsten Halmstad och av Rescue Hans Laurin samt SAR helikopter. Vår uppgift efter samråd med Polisen blev att ta loss den uppochnervända båten från fiskenätet den satt fast i. Efter lossdragning lämnade vi över båten till HMS Lindeskär för bogsering till Halmstad.

Nattbogsering

2023-08-14 kl. 22.20 

Förebyggande utryckning sex distans väster om Hallands Väderö. Kl 22.20 blir vi kontaktade av en medlem som har roderhaveri och driver mitt i farleden mellan Danmark och Sverige. Vi påbörjar bogsering och säker kurs mot Torekov. Framme i trygg hamn kl. 01.40.

Ny räddningsbåt på gång 

Året 2023 har präglats av flertalet sjöräddningsuppdrag, medlemsuppdrag samt många övningar. Förutom att driva vår verksamhet så har vi jobbat med insamlingen till vår nya räddningsbåt vilket har varit lyckosamt. Genom generösa donationer från lokala företag, stiftelser och familjer så är vi på god väg att nå målet.

Vår nya räddningsbåt kommer tillsammans med övriga enheter och utrustning på stationen hjälpa oss att hålla en hög sjöräddningsservice runt Bjäres kuster och närliggande vatten under många år framöver.

Ge en gåva eller din tid till stationen

Vi är alltid i behov fler frivilliga sjöräddare för att kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt. Vill du bidra med din tid kan du bli frivillig sjöräddare hos oss. Du kan läsa mer om vad det innebär att vara frivillig på den här sidan. Du kan även hjälpa oss med insamlingen till vår nya räddningsbåt. Kontakta oss på rs.torekov@ssrs.se eller ring på 070-580 81 41 för att få mer information. 

Tack till alla som har stöttat oss 2023 

Slutligen vill vi passa på att tacka alla medlemmar, vänfamiljer, sponsorer och samarbetspartners för att ni fortsätter att stötta oss. 

Den största donationen

Den mest ovärderliga donation RS Torekov får är tiden och engagemanget från alla frivilliga sjöräddare på Bjärehalvön. Vi glömmer inte heller den tid våra familjer låter oss lägga ner i vår verksamhet. Att få ihop familjepusslet är inte alltid lätt och vi vet att det krävs extra förståelse från familjen att kunna vara verksam i Sjöräddningssällskapet. Ett extra stort och varmt tack till dem.

Isen kan vara förrädisk. Genom att ha rätt utrustning och att lära sig om hur isen kan förändras har en kommit långt för att undvika olyckor på isen. Men risken att isen gå sönder finns alltid och det är därför viktigt att veta hur du ska agera om du går igenom isen, eller om någon annan skulle göra det. 

Så gör du om du går igenom isen 

Vänd dig åt hållet du kom ifrån

Du vill försöka komma upp från det hållet som du kom ifrån. Där vet du att det finns is som håller. Befinner du dig nära land kan du istället försöka ta dig dit.   

Behåll lugnet

Får du ner andningen och kan behålla lugnet blir du mer klartänkt och kan på ett metodiskt sätt ta dig an nästa steg. 

Ropa, använd visselpipan eller ring 112 för att påkalla hjälp 

Nu är det bra att påkalla uppmärksamhet. Du kan ropa, men lättast är att använda en visselpipa. Rent undermedvetet kommer du dessutom ta djupare andetag när du har en visselpipa i munnen. 

Vid behov, ring 112. Det är alltid bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Du kan alltid ringa tillbaka och berätta att faran är över. 

Använd isdubbar för att ta dig upp 

Ta loss isdubbarna från fästena och arbeta metodiskt för att komma upp. Behåll handskarna på. Sätt i båda dubbarna, cykla baklänges med benen för att få upp rumpan och åla dig upp. Ta inte ett stort tag utan försök att arbeta nära kroppen med isdubbarna.

Håll dig på mage 

För att vara säker på att isen håller är det viktigt att du inte reser dig upp direkt när du kommit upp ur vaken. Åla dig istället bort från det svaga området.

Byt om 

Om du har med dig ett torrt ombyte är det nu en bra idé att ta dig till en vindskyddad plats för att byta om. Har du inget ombyte bör så snabbt som möjligt komma in i värmen efter som de blöta kläderna gör dig snabbt hypoterm. Finns det ingen varm plats inom räckhåll kontakta 112.

Så gör du om någon annan går igenom isen  

Ring 112 

Om du ser någon gå igenom isen är det viktigt att du så fort som möjligt larmar 112. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Det går alltid att ringa och berätta att faran är över. 

Närma dig vaken

Grundregeln är att närma dig vaken från samma håll som den nödställde. Detta för att minska risken för att isen ska brista för dig.  

Flythjälp 

Ta med dig flythjälp eller se till att du är säkrad bakåt. Det är viktigt att du inte riskerar din egen säkerhet. 

Ta med dig något långt 

Om du har möjlighet är det bra att ta med sig något långt som den nödställde kan ta tag i. Detta kan vara en räddningslina, ispik, stav eller en trädgren. På så vis kan du behålla avstånd från vaken. 

Kastar du en räddningslina, tänk på att kasta den långt förbi personen vaken för att sedan genom sidoförflyttning få den närmare personen. 

Sträck inte fram handen 

När du räddar någon ur en isvak är det viktigt att du inte sträcker fram din egen hand. Gör du det är det stor risk att du själv hamnar i vattnet. Dessutom finns det risk att isen brister igen av bådas gemensamma tyngd om du får upp personen ur vaken.  

Ta det lugnt 

Tänk på din egen säkerhet och ta det lugnt. Det underlättar både för dig själv och den nödställde.  

Den bästa säkerheten är förebyggande 

Att falla igenom isen kan vara en obehaglig upplevelse, men med rätt kunskap och förberedelse kan både du och dina nära hantera situationen säkert.   

Viktigt att komma ihåg är att den bästa säkerheten börjar med förebyggande åtgärder. Undvik osäkra isar och ha alltid lämplig utrustning och kunskap för nödsituationer. Genom att följa dessa råd säkerställer vi att våra vinteraktiviteter förblir härliga och framför allt säkra. 

Fler artiklar om issäkerhet

På vår sida om issäkerhet kan du hitta fler artiklar om hur du håller dig säker på isen. Här ser du alla artiklar om issäkerhet.