När vintern omvandlar vatten till is är det många som lockas ut för en stunds skridskoåkning, isfiske, eller annan vinteraktivitet. Men isarna kan vara förrädiska och lugnet kan snabbt skiftas till en mer allvarlig situation. För att säkerställa en trygg och njutbar upplevelse är det viktigt att du förbereder dig och tar med dig rätt utrustning på isen. Utöver rätt utrustning bör du även ha koll på hur du räddar dig själv och andra om isen brister. 

I denna artikel går vi, tillsammans med isexperten och skridskoentusiasten Jonas Ettemo, igenom de grundläggande säkerhetsutrustningarna som du bör ha med dig, oavsett om du är erfaren eller nybörjare. 

– Ett plurr behöver inte vara så dramatiskt om man ser till att alltid rätt utrustning, sällskap och, framför allt, vet vad man ska göra, säger Jonas. 

Ispik

En ispik är ett verktyg för alla som befinner sig på isen. Den används för att ge en pålitlig bedömning av isens bärighet och kvalité. Genom att använda en ispik kan du minska risken för olyckor genom att identifiera områden där isen kan vara otillräcklig för att bära din vikt.

Att använda en skidstav i stället för en ispik är inte att rekommendera. Längst ut på ispiken sitter en rostfri stålspets som används för att penetrera isen. Till skillnad från en skidstav är ispiken även tyngre och flyter. 

Så använder du en ispik 

1. Närma dig det område du vill undersöka. 
2. Använd ispiken genom att hugga mot isytan och observera hur isen reagerar på dessa slag.
3. Om piken går igenom isen och en svag ström av vatten kommer upp genom hålet, är det ett tecken på att isen är för tunn och inte säker att beträda.
4. Om isen inte ger vika efter några hugg, indikerar det att den är tillräckligt tjock för att fortsätta framåt.

Isdubbar

Isdubbar ska sitta högt upp och utanför kragen på jackan. Om de sitter för långt ned riskerar de att skada dig i ansiktet ifall du faller. För att veta om dubbarna sitter bra kan du testa att böja dig fram, om isdubbarna hamnar framför ditt ansikte är de för lågt placerade. Ändarna på isdubbarna ska peka ut från ansiktet och snöret/bandet ska gå utanför kragen. 

På isdubbarna ska det finnas en visselpipa av plast. Det är viktigt att det inte är en visselpipa med en kula som kan frysa fast. I vår webbshop kan du hitta isdubbar som fyller dessa krav och som används av våra frivilliga sjöräddare. 

För att du ska vara trygg när du väl behöver använda dubbarna är det bra att du tränar på hur du ska göra. 

Ta dig upp med hjälp av isdubbar

1. Ta loss dubbarna och håll dem nära dig. 
2. Slå ner dem hårt i isen, försök komma upp på armbågarna och åla dig upp ur vaken med små steg. Tar du för stora tag blir det mycket friktion mellan dig och iskanten vilket kan göra det svårare. 
3. Åla dig framåt och ta hjälp av knäna tills hela kroppen är uppe på isen. 

Räddningslina

Med en räddningslina kan du hjälpa en kompis upp ur vattnet, eller få hjälp av en kompis att komma upp. Räddningslinan kastas antingen av dig mot någon annan eller till dig från någon annan. 

Räddningslinan ska kunna flyta och ha en tyngd som gör att den går att kasta långt. I CE-märkta räddningslinor måste linan vara minst 24 meter. Det är viktigt att linan är lättåtkomlig så att du snabbt kan komma åt den. Fäst den gärna utanpå din ryggsäck så att du kan ta loss och kasta linan utan att behöva ta av dig ryggsäcken. 

Kasta räddningslinan

1. Ta fram räddningslinan som du har placerat lättillgängligt. 
2. Kasta linan så långt du kan, du vinner ingenting på ett kort kast. Om du kastar mot någon som ligger i vattnet ska linan kastas förbi personen. 
3. Kastar du snett kan du genom sidoförflyttning få linan att komma närmre den nödställda. 
4. Koppla fast linan och invänta svar från personen som ska dras upp.

Mobiltelefon i vattentätt fodral

Om olyckan är framme ska du enkelt kunna kalla på hjälp. Lägg telefonen i ett vattentätt mobilfodral så att den inte blir blöt. Den som själv kan slå larm har störst chans att bli räddad. Eftersom batteriet i din mobil är känsligt mot kyla kan den även läggas i en neopren- eller dunficka för att batteriet inte ska ta slut, innan du lägger den i vattentätt fodral. 

Flythjälp

Flytväst, räddningsväst eller torrdräkt är bäst men det fungerar även att ha en ryggsäck med ombyte i en vattentät påse. Ryggsäcken ska ha midjerem och grenband för att minska risken att den åker upp utan att lyfta dig. Samma princip som en flytväst.

Ombyte

Det är alltid bra att snabbt kunna få på sig torra kläder om olyckan varit framme. Se till att ha en vattentät påse där du förvarar kläderna. Ha alltid ett ombyte med dig ut på isen för att snabbt kunna byta om ifall du går igenom. 

Karta

Ska du åka eller gå längre sträckor på isen kan det vara bra att ha med sig en karta. Även om du har karta i mobilen med så kan batteri ta slut. Utifrån kartan kan du på förhand räkna ut var isen kan vara lurig. 

Fika

Självklart är det viktigt att du har en trevlig stund på sjön. Ta med en termos med varmt kaffe för att stanna upp och njuta lite emellanåt. Dricker du inte kaffe funkar varmt te lika bra. 

Har du med dig allt det här på din tur på sjön är du trygg och kan njuta av en härlig stund i det kalla vädret. 

Mer om issäkerhet

På vår sida om issäkerhet kan du hitta fler artiklar om hur du håller dig säker på isen. Här ser du alla artiklar om issäkerhet.

Det är skillnad på is och is. En 20 cm tjock is kan vara mindre hållbar än en is på 5 cm. Allt beror på vilken kvalité och struktur isen har. För att du ska kunna vara säker på isen är det viktigt att du förstår hur den beter sig. Vi har pratat med isexperten Jonas Ettemo som hjälper oss att reda ut hur isen beter sig, hur du bedömer den, var den är svagare och några tumregler på hur tjock isen bör vara.

Innan du beger dig ut på isen bör du även se till att du ha rätt utrustning, samt att du vet hur du ska agera om du eller någon i ditt sällskap trillar igenom isen. 

Hur bedömer man isen?

Att lära sig bedöma isens bärighet är svårt. Det går att läsa sig till en viss kunskap men det är först när man är ute på isen och testar kunskapen i praktiken som man verkligen lär sig. 

– Det finns inget enkelt svar på vad som är bra och vad som är dålig is. Det viktigaste när du är ute är att vara medveten om riskerna och förstå hur isen beter sig. Ju mer du vistas på den desto bättre lär du känna den, säger Jonas. 

– Om du lär dig att känna till en svaghet, se en svaghet, se en trolig orsak och se en misstänkt förändring i isen är du på god väg att till att få en säkrare tur på isen, fortsätter han. 

Känna till en svaghet

Innan du ger dig ut på sjön kan det vara bra att lära känna området. Planera din utflykt, prata med den lokala skridskoklubben eller fråga dig runt på lokala forum. Är det ett ställe du ofta besöker kanske du till och med vet var isen ofta är tunn. Om du aldrig varit där tidigare kan du fråga folk i området om de känner till några ställen du bör undvika. 

Finns det sjökort eller kartor över området är det ett bra sätt att få lokalkännedom. Studera sjökortet för att ta reda på var grunden finns och hitta ställen där isen kan tänkas vara tunnare. 

Se en svaghet

Det är också viktigt att hålla koll på isen och dess struktur. En ny is är ofta knottrig och inte lika hållbar men efter ett par dygn, när den tjocknat till, brukar den bli slät. 

Dock kan det vara svårt att upptäcka en svaghet i isen när snön ligger. Då får du använda din ispik för att kontrollera isens bärighet. 

Se en trolig orsak

Går du genom isen finns det nästan alltid en trolig orsak till varför isen är tunn just där. Längre ner på sidan finns en ramsa som du bör lägga på minnet för att minnas isens svagaste ställen. 

Se misstänkt förändring i isen

Isen förändras hela tiden. Genom att se förändringar i isen kan du upptäcka dess lurigheter. När du ser något som avviker finns två val – Antingen åker du fram och kollar hur hållbar isen är med ispiken eller så åker du åt ett annat håll. 

Här är isen svagare

Utöver att hålla koll på isen finns det några ställen där den ofta är svagare. Det finns en bra ramsa som du bör lägga på minnet som går så här: 

Vid sund, grund, brunn, 
inlopp, utlopp, avlopp, 
udde, råk, ränna, 
bro, brygga och i vass
är isen ofta kass!

Generellt sett är isen svagare i skärgårdar och hav än de är i insjöar. Det beror främst på konstanta strömväxlingar som orsakas av vattenståndsförändringar.

När du är ute på isen bör du se upp för till- och frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. På det här ställena är isen ofta mycket svag. Samma sak gäller vid broar, bryggor och vass.

Du bör även hålla koll på råkar, vilket är kraftiga sprickor i isen, vindbrunnar samt båtrännor. 

Hur tjock ska isen vara?

Det finns inget enkelt svar på hur tjock isen ska vara. Det är väldigt många parametrar som påverkar isens bärighet. En fem cm tjock is kan vara starkare än en is som är två dm tjock.

En vanlig tumregel och den gängse rekommendationen brukar dock vara att tio centimeter tjock is håller för drygt 1 ton för varje kvadratmeter. 

Maskinreparatör i familjens gummifabrik, bonde med 150 skotska höglandsboskap och ett brinnande intresse för skogsbruk, jakt och fiske. Ronny Fengved har många järn i elden, även sedan han blivit pensionär. Energin får han genom att fokusera på det som är roligt i livet.

– Är det inte kul så strunta i det! Jag gör bara saker jag tycker är roliga, då tar de inte så mycket kraft, säger Ronny Fengved, frivillig sjöräddare på RS Torekov.

Han fortsätter:

– Jag har alltid jobbat med maskiner och hydraulik, och älskar att både laga och bygga. Därför mekar jag fortfarande i gummifabriken, som jag äger ihop med min bror, syster och 91-åriga far. Vi tillverkar produkter till tandvården och sjukvården, till exempel skenor till nyfödda med höftledsproblem.

Tillsammans med familjen sköter Ronny även ett naturreservat på Hallandsåsen. På markerna betar långhåriga nötkreatur med ursprung i de skotska högländerna.

– Vi har 150 nötkreatur av rasen Highland cattle. De är lättskötta betesdjur och har ett trevligt temperament, så det är en bra ras för köttproduktion, säger Ronny.

Tiden som blir över ägnar han åt jakt och fiske.

– Det är mina stora intressen. Med familj och kompisar jagar jag älg, vildsvin och dovhjort, och med min fru blir det fiske. Ibland hjälper jag mina kamrater med vapenreparation. Innan jag började på gummifabriken var jag vapenreparatör på en verkstad.

I 25 år har Ronny dessutom engagerat sig i RS Torekov, där han tidigare varit stationsansvarig.

– Jag hittade hit tack vare mina grannar, som också var frivilliga sjöräddare. De såg mig ofta ute på havet och konstaterade att jag redan hade rätt behörigheter, så på den vägen är det, säger Ronny och avslutar:

– Ibland funderar jag på att trappa ner, men så länge kroppen orkar vill jag komma ut på havet. Att hjälpa andra i knipa är en fantastisk känsla.

Hur blir du en bättre sjöräddare tack vare ditt jobb?

– Som mekaniker kan jag serva och hålla i gång sjöräddningsbåten i alla situationer.

Om Ronny Fengved, 64 år

Gör: Mångsysslande pensionär
Bor: Båstad
Familj: Fru, tre vuxna söner och två barnbarn
Station: RS Torekov
Antal år som sjöräddare: 25
Det bästa med att vara sjöräddare: Blicken man får när man förändrar en persons liv från elände till helt okej