Det är skillnad på is och is

En decimeter is kan vara mer hållbar än en meter is. Allt beror på vilken kvalité och struktur den har, säger Helge Skärlén, svävaransvarig på Sjöräddningssällskapet. Det går att läsa sig till en viss kunskap men det är först genom att använda den teoretiska kunskapen i praktiken som man kan ta nästa steg.

– Man blir aldrig fullärd. Is är nämligen ingen exakt vetenskap, men ju mer man vistas på isar, desto mer lär man sig känna igen tecknen. Helge Skärlén rekommenderar att ta hjälp av andra.

– Vill man till exempel åka långfärdsskridskor och är nybörjare ska man inte tveka att ta kontakt med en skridskoklubb.

Viktig utrustning på isfärden

Isdubbar

Ska sitta högt runt halsen, utanför kläderna. I isdubbarna ska det sitta en visselpipa av plast – utan kula som kan frysa fast. Träna på hur du ska använda isdubbarna.

Flythjälp

Flytväst, räddningsväst eller torrdräkt är bäst men det fungerar även att ha en ryggsäck med ombyte i en vattentät påse. Ryggsäcken ska ha midjerem och helst grenband.

Räddningslina

Ibland måste du ha hjälp av en kamrat för att ta dig upp. Räddningslinan ska kunna flyta och ha en tyngd som gör att den går att kasta långt. Linan ska vara lättåtkomlig.

Ispik

Används för att bedöma isens bärighet och kvalitet. Ispiken ska kunna flyta och vara tyngre än till exempel en skidstav.

Mobiltelefon i vattentätt fodral

Om olyckan är framme ska du enkelt kunna kalla på hjälp. Lägg telefonen i en vattentät påse så att den inte blir blöt. Den som själv kan slå larm har störst chans att bli räddad.

Ombyte

Det är alltid bra att snabbt kunna få på sig torra kläder om olyckan varit framme. Se till att ha en vattentät påse där du förvarar kläderna.

Tänk på det här innan du ger dig ut

• Ha alltid sällskap på isen. Ta för vana att aldrig vara ensam när du är ute på isarna. Socialt blir det trevligare och dessutom kan man vända sig till kompisen för att få hjälp.
• Håll avstånd till andra. Se till att alltid ha en rejäl säkerhetsmarginal till andra. Det minskar risken för att alla samtidigt går genom isen.
• Försök hålla farten nere. Hög fart gör att du får svårare att upptäcka svag is. Dessutom gör farten att isen lättare går sönder. Även skaderisken minskar vid lägre fart.

Var är isen svagare?

• Se upp med tillflöden, frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Här kan isen vara mycket svag.
• Vid broar, bryggor, vass och branta klippor kan isen vara försvagad.
• Var uppmärksam på ojämn isläggning, så kallade vindbrunnar.
• Vid råkar och båtrännor kan isen vara svagare.
• Ett snötäcke kan dölja svag is.
• Generellt sett är isen svagare i skärgårdar och hav än i insjöar. Saltet i vattnet gör isen bräcklig.

Så gör du om olyckan är framme

• Vänd tillbaka från där du kom. Där finns det is som bär.
• Försök behålla lugnet. 
• Ropa eller använd vissel-pipan för att påkalla hjälp.
• Ta loss isdubbarna. Behåll handskarna på och arbeta metodiskt.
• Kryp och åla långt upp på bärig is innan du reser dig.
• Är hjälp på väg, ligg still och spara krafter och värme.

Så gör du om någon annan råkat ut för en olycka

• Larma 112 så tidigt som möjligt.
• Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kom.
• Försök ta med dig någonting till den nödställde, till exempel räddningslina, ispigg, livboj eller trädgren.
• Försök ta det lugnt. Det underlättar både för dig själv och den nödställde. Tänk på din egen säkerhet.
• Använd någon form av flythjälp och säkring bakåt om du ger dig ut på tunn is.
• Sträck aldrig fram din egen hand till den nödställde! Detta är regel nummer ett när du ska rädda någon ur vattnet.
   

Att två eller flera båtar ska samsas om utrymmet hör till vardagen på sjön. Ofta är detta ganska okomplicerat, men det finns också scenarier med större risk för kollisioner eller tillbud. Det gäller inte minst när farleden är trång och när både fritidsbåtar och större fartyg uppehåller sig i den.

– Stora båtar har mycket svårare att gira eller minska farten och detta är en vanlig orsak till tillbud mellan båtar. När ena parten inte riktigt kan påverka en situation är det extra viktigt att andra parten försöker underlätta för alla inblandade, säger Henrik Göthberg, lots på Lysekils lotsstation.

Till att börja med gäller det förstås att ha koll på de mest grundläggande väjningsreglerna, men man bör även känna till reglerna för trånga farleder. Här framgår bland annat att segelfartyg och fartyg som är kortare än 20 meter inte får hindra ett annat fartygs passage om det fartyget kan framföras säkert endast i en trång farled.

– Det handlar om båtar som inte kan avvika från sin rutt på grund av sin storlek, säger Henrik Göthberg. Djupgåendet är ofta en avgörande faktor men även vindfånget kan spela in. Det finns en gammal tumregel som lyder ”den som seglar för sitt nöje väjer för den som seglar för sitt bröd”. Den har inget formellt stöd i sjövägsreglerna, men kan vara bra att ha med sig. Att vara uppmärksam och visa hänsyn räcker långt.

Lotsområdet Henrik Göthberg verkar i sträcker sig från Käringön till norska gränsen. De flesta uppdragen sker i Brofjorden, norr om Lysekil, och rör stora fartyg som ska till eller från raffinaderiet där. Henrik Göthberg har inte varit med om att en fritidsbåt och ett stort fartyg varit inblandade i någon olycka, men säger att det under sommarhalvåret nästan dagligen uppstår oönskade situationer som lätt hade kunnat undvikas.

– Med tanke på hur många fritidsbåtar som rör sig i området måste jag säga att de allra flesta fritidsskeppare
vet hur de ska framföra sina båtar. Men jag vill ändå uppmuntra alla som framför en båt att gå en grundläggande utbildning, om man
inte redan har gjort det. Kontakta en båtklubb eller ett studieförbund och se vad de erbjuder.

Efter 15 år till sjöss som styrman, befälhavare och lots vill Henrik Göthberg även lyfta en aspekt som många kanske inte reflekterar över.

– Låt oss säga att en mindre båt går framför stäven på ett större fartyg i en trång farled och får motorhaveri. Då har den som framför det större fartyget ingen eller liten möjlighet att påverka en situation som kan få väldigt allvarliga följder. Det är såklart obehagligt, så sätt inte en annan person i ett läge där han eller hon inte kan påverka utgången.

Tänk på det här för att undvika kollision

Korsa akter om stora fartyg

Ett stort fartyg har liten eller ingen möjlighet att snabbt avvika från sin kurs eller minska sin fart. Dessutom finns stor död vinkel framför ett sådant fartyg. Korsa därför, om möjligt, akter om och visa tidigt att du tänker göra så.

Korsa farleden vinkelrätt

Uppehåll dig inte i den trånga farleden längre än nödvändigt, så korsa vinkelrätt snarare än snett. Det är lätt att missbedöma farten hos stora fartyg, så är ni på väg mot varandra har du inte lång tid att komma undan.

Håll dig på din kant

Om du färdas i ledens riktning; håll dig nära den yttre begränsningen på din styrbordssida. I vissa fall kan du även färdas strax utanför leden, men bara om du läst sjökortet ordentligt och vet att det är riskfritt.

Håll utkik

Att farliga situationer uppstår på sjön beror ofta på att man inte har uppmärksammat varandra. Se till att ’skanna hela varvet’ med blicken, håll alltså utkik även akterut, och spetsa öronen.